Vårt samhälle och Den helige Mikaels dag

Idag fick jag möjlighet att leda mässan i Bälinge kyrka. Så roligt! Det är Den helige Mikaels dag. Själva Mikaelsdagen infaller 29 september men i Den svenska evangelieboken firas första söndagen i oktober som Den helige Mikaels dag. För hustrun och mig har den en särskild betydelse. När vi gifte oss fick vi en ikon av en god vän, en ortodox syster. Den föreställer just ärkeängeln Mikael.

Min första tanke idag var att predika om ängeln Mikael, som besegrar draken enligt en av bibeltexterna, från Uppenbarelseboken 12:7–12. Men det kändes för enkelt. Även om mycket i dagens samhälle är skrämmande är inte lösningen ett gudomligt ingripande av de sorten. Så fungerar det ju inte. Vem ska ärkeängeln i så fall besegra? Vi har ju rättsvårdande myndigheter som tar hand om kriminalitet. Men all annan ondska? Bristen på tillit? Hur besegras den?

Så min predikan tog sin utgångspunkt i den gammaltestamentliga berättelsen om Jakobs dröm, när änglarna gårupp och ned på en trappa. 1 Mos 28:10–17. Innan mässan började letade jag änglar i Bälinge kyrka. Det finns många. Efteråt berättade en av kyrkvärdarna om en ängel som varit utlånad till Vasamuséet. Den sitter på orgelfasaden. Gjord av samma konstnär som gjort detaljerna i skeppet Vasa. Jag kunde inte låta bli att tänka på att skeppet hade behövt änglavakt. Men också att ett kyrkorum ofta kallas för ”skepp” och bör vara en mer fredlig farkost. Nåväl, såhär predikade jag:

Det lilla änglaansiktet i mitten har samma konstnär gjort,
som utfört träarbeten på skeppet Vasa.

Predikan i Bälinge kyrka på Den helige Mikaels dag 2023

Vi hörde berättelsen om Jakob och hans dröm. Om änglarna på stegen. Det finns en detalj i berättelsen som är svår att upptäcka om man inte får hjälp. Det var en kollega som gjorde mig uppmärksam på den. Det står att solen hade gått ner. Det är ju inget konstigt med det. Jakob är på väg bort från sin bror Esau som han har en konflikt med. Inte förrän han är på väg tillbaka och kämpar med Gud vid Jabboks vad, står det att solen går upp igen. Solen går upp när vi är beredda att försonas. Låt oss bära med oss denna tanke.

Jakob lägger sig ner för att sova. Han är på flykt. Men Gud är med mitt i det svåra. Det är vad änglarna på trappan betyder. Guds närvaro. Inte konstigt att Jakob känner bävan.

Detta är en plats som väcker bävan.

Vi använder inte detta ord så ofta men vi gör det exempelvis i ordet ”jordbävning”. Med ordet ”bävan” i en av texterna idag är det ofrånkomligt att inte stanna upp inför det läge Sverige befinner sig i. Det är inte min sak att kommentera politiska utspel eller recensera våra olika myndigheter.

Jag vill i stället stanna upp inför detta med bävan, rädsla, fruktan. Efter bomben i Fullerö utanför Storvreta sas det att tryckvågen hade fått mätinstrumenten, som vanligtvis mäter jordbävningar, att reagera. Såklart att vi också känner bävan.

Jakob kände det efter sin dröm. Det var på ett sätt en positiv bävan. Jakob kände Guds närhet. Men fortfarande en bävan som innebär Jakobs insikt om sin litenhet i förhållande till något större. Den rädsla vi kan känna inför bombdåd och skjutningar är en annan slags bävan. Men fortfarande en erfarenhet av sin litenhet. Det kan passa att tala om detta på änglarnas söndag.

När människor möter änglar i Bibeln är det ofta förknippat med rädsla. De säger ofta: ”Var inte rädd”. För vi har inget att frukta från änglarna. Deras närvaro innebär att himlen är nära. Idag är det änglarnas dag och inte minst Den helige Mikaels dag. Jag tänkte först predika om just Mikael som kämpar mot ondskan och vinner. För det är väl det vi önskar. En stark makt som i ett enda slag besegrar det onda. Men så fungerar det ju sällan. På ett sätt är det därför bra att stanna upp inför ett annat budskap. Att änglarna är med. Att Gud finns hos oss.

Tillbaka till Jakob. Solen hade gått ner men den gick upp när han var på väg tillbaka till Esau. För att söka försoning. Vårt samhälle behöver försoning. Tillit. Det är så mycket misstro idag. Och vi kan inte vänta på att någon annan ska lösa det. En mäktig ärkeängel som Mikael. 

Vi behövs var och en. Också när vi känner bävan. När vi upplever vår litenhet och otillräcklighet, då får vi vända oss till Gud i bön om hjälp. Det är vad vi gör varje söndag när vi möts till gudstjänst. Det är vad vi gör varje dag och kanske varje stund. Vi ber Gud om hjälp. Martin Luther började varje morgon på det sättet.

Låt oss be hans bön tillsammans:

Jag tackar dig, Gud, min Fader i himmelen,  genom Jesus Kristus, din käre Son, för att du i natt har skyddat mig från allt ont och farligt.

Jag ber dig att du förlåter mig mina synder och idag bevarar mig för synd och allt ont. Låt mig leva efter din vilja.

Jag överlämnar mig med kropp och själ i dina händer. Låt din helige ängel vara med mig, så att den onde fienden inte får makt med mig.