Här för att stanna

Mina arbetskamrater, Magnus och Olof, gör en high five, efter
det rapportsläpp, som denna bloggpost handlar om. Först hade
de dock mycket ordentligt spritat sina händer.

En av mina arbetskamrater, Olof Brandt, arbetar deltid i Svenska Bibelsällskapet och är på sin övriga tid generalsekreterare (eller ledare, som han själv hellre säger) för Bibeln idag, som är en systerorganisation till Svenska Bibelsällskapet. Den tillhör en internationell rörelse, som heter Scripture Union. Under 2020 har Olof i denna tjänst arbetat med ett projekt som heter

Här för att stanna

Det handlar, vad jag förstår, bland annat om en undersökning, som vill svara på frågan varför så många barn och ungdomar som, under kort eller lång tid, funnits med i kyrkan och gett uttryck för att de har en kristen tro, efter ett tag väljer att lämna kyrkan och kanske även lämna sin tro. Varför stannar de inte?

Igår, fredag, var det rapportsläpp. Det var först av allt ett mycket proffsigt genomfört släpp. Olof är Svenska Bibelsällskapets digitala samordnare. Han kan det tekniska. Men även om det hade skett analogt hade det varit lysande. Vid sin sida hade han den andra personen, som arbetat med projektet: PO Flodström. Han skötte chatt och annat i bakgrunden. Han är, vad jag förstår, i allra högsta grad medansvarig för den rapport som släpptes. Rapporten går att läsa här. Och släppet går att se och lyssna på här. 

Bilden är en skärmdump från rapportsläppet.

Låt mig därmed gå till innehållet. Rapporten är diger. Jag kommer endast att lyfta fram några saker. Föräldrarnas roll framhävs. En av de ungdomar som intervjuats hade sagt:

Jag pratar inte med föräldrar

Jag förstod inte om det berodde på att föräldrarna inte lyssnade eller på att ungdomen själv inte ville prata med dem. Det kanske var en samverkan. Olof var tydlig med att familj och föräldrar i de flesta undersökningar är de som spelar störst roll i en ung människas liv. Därför borde församlingen och familjen samverka, för att ge stöd åt en ung människa som växer upp. Klokt!

I ett eftersnack, där Olof intervjuas av en annan av mina arbetskamrater, Magnus Wingård (som är styrelseledamot i Bibeln idag, men även anställd av Svenska Bibelsällskapet som ansvarig för Bibelbutiken) utvecklar Olof sina tankar om relationen föräldrar – ungdomar. Eftersnacket går att se och lyssna till här.

Föräldrar upplever ofta att de förlorar makten över sina barn, när barnen blir äldre. Olof menar att detta är naturligt. Men om föräldrarna kan behålla relationen med barnen så kommer det relationella inflytandet att öka i samma takt som makten minskar. Det är också min erfarenhet.

I eftersnacket delar Olof med sig av ett bibelord, som blivit viktigt för honom. Det är liknelsen om de 100 fåren, som också brukar kallas liknelsen om det förlorade fåret. Den handlar om en person som har 100 får och tappar bort ett av dem och ger sig ut och letar efter det borttappade. Olof menar att för Jesus är 1 % värt ett sökuppdrag. Så borde församlingar också tänka. Och i församlingarnas fall kan det handla om att över 50% av ungdomar försvinner.

Där dyker ett begrepp upp; den inlärda hjälplösheten. Många församlingsledare har lärt sig att det inte går att göra så mycket åt det. Projektet Här för att stanna vill råda bot på detta.

De samfund som undersökts är Pingströrelsen, Evangeliska Frikyrkan och Equmeniakyrkan. Men delar av resultatet gäller säkert även andra samfund, även om det, som Olof också säger, vore intressant att göra en helt egen undersökning i exempelvis Svenska kyrkan.

I en sådan undersökning tror jag att begreppet ”tro” behöver formuleras annorlunda. Nu har undersökningen visserligen arbetat med en relativt öppen definition, för att de som intervjuas själva ska få fylla i vad de menar. Samtidigt kunde jag läsa mellan raderna vad som i stora drag avsågs. I många svenskkyrkliga församlingar tror jag begreppet fylls med delvis annat innehåll.

Kärnan i arbetet är omsorgen om unga människor. Att de behöver få vara i centrum för församlingen. Inte bara på pappret utan i praktiken. Därför skulle det vara intressant att få några unga människors reaktioner på rapporten. Men det kanske kommer.