Blondinbella och Bibeln

Det var äldsta dottern som uppmärksammade mig på att Isabella Löwengrip skrev om Bibeln häromdagen. Spännande. Det var genom bloggen Bloggbevakning hon fick upp ögonen för det.

I korthet berättar Isabella Löwengrip om att hon fått en barnbibel av sin mamma vid ett besök nyligen. Så här skriver hon:

Dels så vill jag läsa den själv (för sannolikheten att jag kommer att läsa vuxenbibeln är låg) men framförallt så ska jag läsa den med barnen. Barnen vet att ingen av oss vuxna (eller släkt) har en tro i hemmet men att känna till bibeln i stora drag ser jag som allmänbildning. Det ska bli kul att högläsa!

I kommentarsfälten – både till Blondinbella och Bloggbevakning – vittnar många om sitt intresse för Bibeln. Påfallande många har samma synsätt som Isabella Löwengrip. Att det är viktigt att känna till berättelserna. Och att det absolut är viktigt oavsett tro. Klokt. 

Bloggbevakning skriver i sammanhanget även om den version av Nya testamentet som vi på Bibelsällskapet var med och tog fram tillsammans med LL-förlaget. Roligt att bli omnämnd för det. Det var journalisten och författaren Hanna Wallsten som stod för merparten av arbetet. Den heter

Nya testamentet på lätt svenska

Den är inte tänkt för barn utan för den som lever med dyslexi eller kanske för någon som ännu inte lärt sig svenska flytande. Också en viktig sak!

Vårt samhälle mår bra av denna öppenhet att lära sig att förstå även det som man själv inte omfattar. Svenska Bibelsällskapet arbetar i skolan med just detta i form av Bibeläventyret. 

Detta icke-konfessionella läromedel bidrar till att alla elever i en klass får lära känna Bibeln och dess berättelser. Det är ju också precis det som står i läroplanen. Erfarenheten från våra instruktörer är att barnen är intresserade, oavsett om de beskriver sig som kristna eller har en annan tro eller ingen religiös tro alls. Och instruktörerna utbildas också till att vara tydliga på den punkten. Att varje elev respekteras för sin egen uppfattning men att alla behöver lära sig något om Bibeln, för att kunna göra mer informerade livsval. Det tror jag är en god investering i ett samhälle. Roligt att möta denna uppfattning i några bloggkommentarsfält. 

Den barnbibel som Isabella Löwengrip fick av sin mor heter Bibelns berättelser för barn och är från 1982. I kommentarsfälten var det flera som tipsade Isabella Löwengrip om en mer modern barnbibel, nämligen Barnens bästa bibel, skriven av biskopen i Karlstad stift (Svenska kyrkan), Sören Dalevi och med illustrationer av Marcus-Gunnar Pettersson. Vi har skickat ett exemplar av just denna barnbibel till henne, så får vi se om den kan komma till användning. Alla barnbiblar har för- och nackdelar. Sören Dalevi, som forskat på just barnbiblar, har visat att barnbiblar är barn av sin tid. På 1990-talet valdes exempelvis de svåra berättelserna bort. Sören Dalevis arbete bygger på synen att barn är komplexa varelser som behöver möta olika berättelser för att utvecklas. Jag vet inte hur Bibelns berättelser för barn från 1982 är i det avseendet. 

Det viktigaste är nog att överhuvudtaget bjuda in barnen i Bibelns berättelser. Och att vi som vuxna är med och läser. Då kan många frågor utvecklas och viktiga samtal uppstå. Där både barnet och den vuxna lär sig och får tolka sina liv.