Näst äldsta dottern drog ett pappaskämt i svampskogen

Det mesta jag kan om svamp har jag lärt mig av min far. Hustrun är liksom jag alltid pigg på att plocka svamp och intresset har gått i arv till kanske framför allt näst äldsta dottern. Igår tog hon med oss till ett svampställe. Visst hade vi gärna hittat gula kantareller i mängd men det gjorde vi inte. Det blev bara till ett par små svampmackor. Men gott var det.

Däremot hittade vi soppar. Några Karl Johan, och ett antal tegelröd björksopp. Mest var det nig vanlig björksopp och en och annan grynsopp. Vi fick också med oss en citrongul slemskivling hem och några kremlor. De senare valde jag att slänga. Jag smakade på någon av dem och blev osäker. ”Better safe than sorry” som ordspråket säger på engelska.

Överhuvudtaget har jag lärt mig säkerhetstänkande kring svampplockning och framför allt svampätning. Det räcker oftast mycket bra att bara plocka säkra kort. En bra dag kan jag hitta över tio ätliga svampar som jag är säker på.

Ändå brukar jag, precis som far, ta undan ett litet smakprov när jag har smält ner all svamp till en svampblandning. Detta smakprov äter jag morgonen därpå. Om jag mår bra efter det är det ofarligt. Så gjorde jag alltså även i morse och nu strax före två mår jag fortfarande väldigt bra. Fem påsar med vardera 2,5 dl god blandsvamp finns nu i frysen.

Men hur var det med näst äldsta dotterns skämt? Jo, sedan en tid har jag lite ont i mina fötter och har skaffat speciella ilägg i skorna. Att gå i skogen är lite jobbigt, så efter någon timme – ungefär när det ändå började regna – undrade jag om vi kunde bege oss hem.

- Jag är inte så bra ”off piste”, sa jag.

- Nej, då blir Du ”pissed off”, replikerade hon blixtsnabbt.