Det kanske inte
är så konstigt att det mesta av medialt fokus varit riktat mot avrättningen av de
anställda på Charlie Hedbo i Paris förra veckan. Jornalister världen över
skriver om andra journalister och värnar om det det fria ordet. Inget fel i
det.
Men dagen efter
togs gisslan i en butik och fyra av dem dödades. Jo, det har skrivits även om
dem – men mitt intryck är att det skrivits mindre. Och framför allt i sociala
medier har det uppmärksammats mindre. Åtminstone i mitt flöde. Vilket är ett
memento!
Det brutala
dödandet skedde i en judisk kosherbutik och de som dog var judar.
Enligt
Aftonbladet har detta redan lett till att fler judar vill fly från Frankrike.
Förra året emigrerade sju tusen – en fördubbling med året innan. Detta är en
mycket skrämmande utveckling.
Lika oroande är
det att judar också känner sig otrygga i Sverige och många flyr.
Positivt är att Frankrikes
regering har beslutat skärpa säkerheten vid de judiska skolorna. Om detta
skriver Kyrkans Tidning. Men det i sig är ju oacceptabelt: att barnen ska
behöva säkerhetsvakter.
Om detta behöver
vi tala. På detta behöver vi reagera.
2 comments:
Agree! Vi behöver överhuvud taget tala mer med och till varandra. Inte om varandra
Sant, Heidi. Den gamla regeln gäller (i stort sett): Det Du inte kan säga till en person ska Du kanske inte säga alls!
Post a Comment