Wednesday, 1 October 2014

Gräs-lika tankar

Som tjugoåring var jag volontär i Kapstaden, utsänd av Svenska kyrkans mission (SKM). En dag planterade vi gräs utanför ungdomscentret, där jag arbetade: Lutheran YouthCentre, Athlone.

Planterade gräs. Inte sådde. Afrikanskt gräs skiljer sig från skandinaviskt. Grässtråna är tjockare men gräset växer också annorlunda. Med revor. Ungefär som jordgubbsplantor.

Därför planteras gräset. När revorna utvecklas, och en sammanvävd gräsmatta tar form, läggs ytterligare ett tunt lager jord på. Sedan börjar grässtrån växa upp tätare, men alldeles under ytan finns denna starka väv av revor.

Idag har det planterats gäs i vår trädgård. Husägaren har bestämt att en stor rabatt, som inte sköts, ska bli gräsmatta. Bra tycker vi!

Gräsplantor!
Det afrikanska gräset föder hos mig tankar om hur mänsklig gemenskap kan fungera. Sammanflätade på gott och ont lever i världen.

På gott och ont. Vi känner ju till baksidorna, när den sociala kontrollen hämmar den personliga friheten. Den nordliga gäsmattan har ju också sin tjusning. När den är precis nysådd och grönskan är skir som den nyss utslagna björken, på väg till skolavslutningen.

Som jag förstår det, behövs den starka, sammanflätade gräsmattan för att stå emot brännande sol i 40 graders hetta (eller mer).

Men för mig inspirerar de olika gräsmattorna till tankar kring mänsklig gemenskap och växt.

Just idag tänker jag på hur vi alla hör ihop. Hur jag får styrka genom andra och även själv kan bidra till andras liv.

Vatten krävs i mängder.

I bästa fall blir det en tät och vacker gräsmatta med tiden.

4 comments:

Unknown said...

Jag tycker att din beskrivning av afrikansk gräsmatta passar som beskrivning av UBUNTU-begreppet!

Anders Göranzon said...

Tänkte på det när jag skrev, Stefan!

elisabet said...

I februari såg vi hur personalen planterade gräs på detta sätt på Dqae Qare San Lodge i Kalahariöknen - på gästhusets framsida. Den redan planterade delen var verkligen kraftig och det var inte helt lätt att klippa denna gräsmatta! Kanske kan detta vara en bild för att den mänskliga gemenskapen sällan är som en välansad golfgreen utan snarare är varje planta lite tilltufsad samtidigt som det goda beroendet är så livsviktigt?

Anders Göranzon said...

Så är det nog, Elisabet. Men även en golfbana tillåter olika former av gräs: ruff och fairway tror jag några begrepp heter. Fast låt oss även slå ett slag (ursäkta golfkopplingen) för de tilltufsade tuvorna.