Den latinska texten betyder: "Inför Gud jag står!" |
Så märkligt! Jag läser
en bok av en av domarna i Sydafrikas konstitutionsdomstol, Edwin Cameron. Justice.
A Personal Account. (Cape Town: Tafelberg. 2014) Jag har kommenterat den i ett par
tidigare bloggposter. Här och här. På sidan 221 kommer så en rubrik:
The Constitutional Court rules on how far diversity must be protected
Det handlar om en
flicka, som börjar på Durban Girls’High år 2002. (Redan här tänker jag: det var
ju precis då, som våra döttrar började på St. Michael’s School, i Bloemfontein.
Intressant!)
Det som händer är
att flickan i Durban, Sunali Pillay, av sin mor, under septemberlovet, får
tillåtelse att låta sätta en piercing i näsan. Inget märkligt, kan en svensk
läsare tycka. Men den som gått på en flickskola i Sydafrika inser att här kan
det bli problem. Och mycket riktigt: skolans uppförandekod (code of conduct)
förbjuder piercing, med undantag av mycket diskreta örhängen. Högst ett i varje
öra.
Jag tänker mig
tillbaka till 2002. På St. Michel’s School i Bloemfontein. Hur döttrarna
upptäcker att skolans regler förbjuder vissa typer av flätor i håret för flickorna. Om flickan är svart, får hon ha braids (små flätor) men är hon vit, får hon bara ha stora flätor (plait). Det står så i reglerna.
Skälet är att det hör till de svartas kultur att ha små flätor.
För att göra en
lång historia kort, så prövar först yngsta dottern sina chanser och låter inför
hemresan till Sverige året därpå, fläta sitt hår i små flätor med s k
extensions. Det blir en del reaktioner, eftersom hon kommer till skolan dagen
före hemresan och vice rektor ser det hela och reagerar.
Sedan låter även
näst äldsta dottern fläta sitt hår. Samtidigt agerar vi föräldrar med
skrivelser till skolans styrelse, där vi påpekar att det kanske inte är helt
lämpligt att år 2002 ha regler, som gör skillnad på svarta och vita. I
Sydafrika.
Så småningom
beslutas att alla flickor ska få ha flätor. Vi känner som familj stolthet över
våra döttrar, som var med och förde en kamp för allas likhet inför ett
regelverk.
Inte visste vi då
att det pågick en liknande tvist vid en annan flickskola i landet. Kanske borde
vi uppfattat det, för ärendet gick inte att lösa internt utan hamnade till slut
i Sydafrikas konstitutionsdomstol, den absolut högsta instansen. Den dömde såklart
till Sunalis fördel.
Skillnaden var
den, om jag förstår Edwin Cameron rätt, att Sunali fick ha sin piercing, för
att det hörde till den Tamilska, hinduiska kultur hon kom från. Det skulle i så
fall betyda, att andra flickor inte fick rätt att ha piercing. Med erfarenhet
från Sydafrika under snart sju år, i tre olika omgångar, tror jag det var så.
Det får mig att
bli ytterligare stolt över döttrarna, som förde en kamp för alla och inte bara
för vissa.
4 comments:
I de Sydafrikanska skolorna laggs det en mycket stor vikt vid sport. Flickor spelar en typ av sport och pojkarna en annan. De spelar inte sport tillsamans. Pa min dotters skola oppnade de upp for forsta aret nagonsin (2014) for att flickor ocksa skulle fa mojlighet att spela cricket. Min dotter borjade i forsta klass i ar och och ville vara med i cricket laget. Efter en del krangel (fran pojkarnas sida men aven fran lararnas) sa blev hannah accepterad och efter att ha gjort bra i fran sig pa en borta match, aven en uppskattad medlem i laget. Jag blir stolt nar jag tanker att Hannah och en annan flicka ( med thick plaits)var modiga nog att ga emot Apartheid som fortfarande rader inom sporterna i skolan. Jag sager Heja Hannah och alla andra tjejer som sticker ut hakan och tar for sig!
Tack, Green bean, för denna uppmuntrande historia. På flickornas skola (det är några år sedan nu) fanns bara netball och landhockey som lagsporter, om jag minns rätt. Yngsta dottern försökte få rektorn att tänka sig fotboll (soccer) som hon spelat mycket i Sverige, men det blev aldrig verklighet. Jag minns att det också på pojkskolan var en del märkligheter. T ex fick de inte spela soccer efter årskurs 7 och inte heller basket hur mycket som helst. Rugby, cricket och landhocjey skulle det vara.
Även jag är stolt över brorsdöttrarna, men inte förvånad!
Gener från faster, kanske? :-)
Post a Comment