Antje Jackelén och dopet

Antje Jackelén står ensam framför dopfunten i Uppsala domkyrka. Hon ska snart installeras som Svenska kyrkans ärkebiskop. Kyrkan är fylld av förväntansfulla människor. Själv är jag inte där men ser gudstjänsten på SvT Play några dagar senare.

Gudstjänsten inleds med doperinran. En påminnelse om dopet. Vilken utmaning. Inte bara på ett individuellt plan, för Antje själv, utan kanske främst på ett kollektivt plan, för hela Svenska kyrkan. Dopet är det som förenar kyrkans människor. I alla tider. Över hela vår jord. Gemenskapen beror inte på vår duglighet eller på våra värderingar. Den beror inte på hur mycket eller hur lite vi tror. Vi hör ihop i Kyrkan – i kristenheten – genom dopet. Så stort och så märkligt!

En god start för en ny ärkebiskop i Svenska kyrkan. Det finns visserligen många fler döpta utanför Svenska kyrkan. De flesta av dem i andra samfund och strukturer. För Svenska kyrkans ärkebiskop är det dock Svenska kyrkans medlemmar som står i centrum. Det innebär att det biskop Antje påminns om där vid dopfunten är att alla som döpts in i Svenska kyrkan hör ihop. Alla!

Det är kanske inte så svårt när det gäller alla dem som är närvarande i Uppsala domkyrka vid den högtidliga installationen. De flesta av dem tillhör med stor säkerhet Svenska kyrkan, även om det också finns ekumeniska representanter. Ärkebiskop Antje har definitivt ett särskilt ansvar för alla de Svenska kyrkans medlemmar som är där.

Men hon har också ett ansvar för dem som inte är där. Märkligt nog har hon ett ansvar för dem som inte ens vet att de i detta ögonblick får en ny ärkebiskop. De som inte tänker på att de är med i Svenska kyrkan och till och med bidrar ekonomiskt till kyrkans liv och verksamhet. Ärkebiskop Antje deras ärkebiskop. De som inte finns med i gudstjänsterna så ofta. Eller kanske aldrig. Eftersom de genom dopet ändå hör till kyrkan.

Det finns också döpta medlemmar, som är kritiska till valet av Antje Jackelén. Till och med de som anser att någon annan borde blivit deras ärkebiskop. Men oavsett vad de tycker, är de också döpta in i samma kyrka. Antje är deras ärkebiskop. Vilken utmaning!

Nu börjar emellertid vissa frågor i mitt bakhuvud pocka på uppmärksamhet. En av dem handlar om de medlemmar i Svenska kyrkan som inte är döpta. Dessa är medlemmar antingen för att de var medlemmar före 1996 då dopet blev medlemsgrundande eller för att de är medlemmar ”i väntan på dopet”. Självklart räknar jag in även dem. Min önskan är att de ska upptäcka dopets nåd och ta kontakt med en präst och boka tid för dop. Det tror jag även ärkebiskop Antje vill.

I Aneby kyrka i Norra Småland (Linköpings stift) finns en dopgrav.
Den påminner om att det aldrig är för sent att bli döpt. Svenska kyrkan
döper många vuxna, även om de flesta döps som barn.

Men hur är det med alla andra i Sverige, som varken är med i Svenska kyrkan eller något annat samfund. Döpta eller ej. Har inte Svenska kyrkans ärkebiskop ett speciellt ansvar även för dem? Nej, det anser jag inte. På den gamla statskyrkans tid var det nog så. Vissa tidningar lever kvar i denna tid. Så här skrev DN i oktober förra året, när resultatet för ärkebiskopsvalet i Svenska kyrkan var klart:

Sveriges nya ärkebiskop såg tagen ut men sprack upp i ett leende när valresultatet presenterades ...

Det var två fel av två möjliga. Dels var hon ärkebiskop electa, dels finns fler ärkebiskopar i Sverige. T ex Dioscoros Benyamin Atas, ärkebiskop i Syrisk ortodoxa kyrkan i Sverige. Han är ordförande för Sveriges kristna råd. (Han var dessutom med när Antje Jackelén installerades som Svenska kyrkans ärkebiskop).

Även Dagen skrev som DN:

Sveriges nya ärkebiskop såg tagen ut men sprack upp i ett leende när valresultatet presenterades ...

Jag blir nyfiken, för jag ser att det är exakt samma ordalydelse. Så jag googlar på ordalydelsen. Jag hittar den även i Kyrkans Tidning, SvD, svt nyheter, Sveriges Radio samt en hel del andra publikationer. Alla skriver ”Sveriges nya ärkebiskop”.

Någon som är bättre än jag på journalistik kanske kan svara på varför det blivit såhär. Mitt tips är väl att TT ligger bakom det hela men jag vet ju inte. Även Svenska kyrkans hemsida gör samma misstag i en presentation av Antje Jackelén publicerad den 11 juni 2014 (fyra dagar före installationen).

Möt Antje Jackelén, Sveriges nya ärkebiskop. Svenska kyrkans första kvinnliga ärkebiskop.

Svenska kyrkans ärkebiskop är inte Sveriges ärkebiskop. Hon är ärkebiskop i Sverige. Men inte den enda! Det är viktigt! Framför allt i detta sammanhang, när jag uppehåller mig kring dopet. Den som inte är döpt och inte är medlem i Svenska kyrkan står ju utanför. Så är det bara!

Det låter hårt och märkligt när jag skriver det. Ska inte alla vara med? Alla räknas in? Ingen ska vara utanför? Eftersom Svenska kyrkan så länge varit en statskyrka tror jag denna tanke ligger nära till hands. Vi vill inte att någon ska vara utanför. Alla ska med. Jag delar denna idé som grundhållning. Låt mig precisera.

Vi hör alla till samma mänsklighet. Vi hör alla ihop med samma moder jord. Detta bejakar jag fullt ut. Vi som bor och lever i Sverige hör också till samma samhällsgemenskap. Denna gemenskap bör vara öppen. Jag är exempelvis positiv till att vi tar emot så många flyktingar och invandrare som vi kan. Jag ser dem inte som ett hot utan som en tillgång. Jag är glad över mångfald. Även annan form av mångfald.

Alla människor är skapade av Gud. Alla – exakt 100% - är skapade till Guds avbild. Ingen är utanför detta. Det är synnerligen viktigt!

Men, alla är inte med i Svenska kyrkan. Vissa har valt att gå ur. Detta måste respekteras. Vissa har (ännu) inte kommit med. Låt oss inte låtsas att de redan är med.

En nytillträdd ärkebiskop bör så klart, som ledare för Svenska kyrkan, föra dialog med dessa medmänniskor, som inte är med i Svenska kyrkan. Men hon är inte deras ärkebiskop. Hon är ärkebiskop för dem som tillhör Svenska kyrkan.

Och den absolut viktigaste förklaringen är dopet.