Svenska kyrkan uppmanar till bojkott av varor från ockuperat område. Men inte till bojkott av varor från andra områden i Israel. En viktig skillnad. |
På nyårsafton gav
jag mig in i en diskussion på nätet, som blev mer omfattande än jag i förstone föreställde mig. Den gällde
Svenska kyrkans internationella arbetes julkampanj och uppmaningen att bojkotta
varor som producerats på mark, som ockuperats av Israel. Särskilt brännande
blev frågan om huruvida det går att jämföra den politik som Israel för med den politik
som fördes i Sydafrika under apartheid-tiden. Jag gav mig i diskussionen på
bloggen Kristen Opinion. Johanna Andersson ville ha referenser till någon i
Sydafrika som jämför Israels politik med apartheid. Eftersom jag ofta hör den
jämförelsen letade jag upp en källa, som jag tyckte var vettig. Poängen i
källan var att lärdomar kan göras i ett studium av Sydafrikas historia. Lärdomar som kan
hjälpa till att hitta en lösning i konflikten Palestina-Israel. Jag fick lite
mothugg på bloggen vilket ju är i sin ordning. Efter att ha fått två
kommentarer publicerade valde Kristen Opinion att moderera den tredje och i
stället lägga en länk till min egen blogg. Det går att följa kommentarerna här.
Lite märkligt men sådana är ju spelreglerna i bloggosfären. Den som har en
blogg har ansvar för vilka kommentarer som publiceras. Bloggare gör olika
bedömingar. Risken, vad jag förstår, var att kopplingen Israel – apartheid kan
upplevas stötande eller rent av antisemitisk. Jag har viss respekt för det.
Antisemitism är en verklighet som bör tas på allvar. På bloggen Kristen Opinion
gavs också en länk till FN’s definition av antisemitism.
Problemet uppstår
dock om i stort sett all kritik av staten Israel kan betecknas som
antisemitisk. Det kan ju inte främja det demokratiskt öppna samtalet. I FN’s
definition tas detta upp och det sägs bland annat:
However, criticism of Israel similar to that leveled against any other country cannot be regarded as antisemitic.
Låt mig därför
dra en parallel. Under sextiotalet gjorde Sydafrikas dåvarande apartheidregim
stora folkförflyttningar. En av de mest omtalade är rensningen av District Six
i Kapstaden. Fortfarande lyser ett stort sår i centrala Kapstaden. Trots att
det är 20 år sedan Sydafrika blev en demokrati, har inte området kunnat
bebyggas mer än till en liten del. Av olika skäl, som jag inte går in på här.
Den som är i
Kapstaden kan gärna besöka Museum of District Six. Som svensk blev jag lite
paff, när jag mitt i utställningen såg en roll-up som handlar om ett område i
Malmö: Lugnet!
Va? Det är ju upprörande! Jämföra apartheidregimens politik med sanering av slum-områden i Sverige. Så kan man väl inte göra?
Jo, det kan man
visst! Och det är ganska nyttigt! På en hemsida/blogg som heter ”Mitt hjärtasMalmö” läser jag om Lugnet:
Det mesta av bebyggelsen revs och det praktiska tillvägagångssättet påminner om den skövling, som apartheidregimen inledde på 1960-talet i stadsdelen District Six i Kapstaden.
Detta exempel och mycket annat har lärt mig att det inte finns vissa länder som är helt onda och andra som är helt goda. Vi
är alla inblandade och insyltade i det som i högmässan kallas för "världens bortvändhet från Gud". Samtidigt menar jag att vi kan och bör använda bojkott och sanktioner
ibland. Det var legitimt när det gällde Sydafrika och det är legitimt när det gäller den del av Israels produkter, som kommer från ockuperat område. Man det betyder inte att allt därmed står rätt till i exempelvis Sverige.
Ergo! Om man
alltså kan dra paralleller mellan apartheidpolitiken i Kapstaden och
miljonprogrammet i Malmö, kan man, enligt mitt sätt att se det, dra paralleller
mellan Sydafrikas politik före 1994 och Israels politik idag.
No comments:
Post a Comment