Under två dagar
har vi nu arbetat med bibelns berättelse om vandringen till Emmaus. Bland annat
har vi tillsammans skapat en bibelkonkordans. En konkordans är en slags
uppslagsbok som kopplar ihop bibelberättelser som handlar om samma sak.
Exempelvis berättar ju Matteus, Markus, Lukas och Johannes alla om Jesu liv.
Men om jag nu läser i Matteusevangeliets om Jesu dop och vill veta hur detta
beskrivs av de andra evangelisterna – vad gör jag då? Hur ska jag hitta rätt
kapitel och vers? Jo, jag tittar i en konkordans. (Fast nu för tiden kanske jag
hellre googlar.)
Den konkordans vi
skulle göra, var dock en annan slags konkordans. Vi försökte hitta
parallellställen, som kanske inte direkt handlar om samma sak men ändå hänger
ihop.
Bland annat
jämförde vi Emmausvandringen med berättelsen om Rut, Orpa och Noomi i Ruts bok.
De är också på vandring. De är också i sorg. Det står aldrig att Jesus kommer och
slår följe med dem, men i gemenskapen mellan Rut och Noomi, finns något
Kristuslikt. På samma sätt som Emmausvandringen innehåller en måltid, plockar
Rut ax på Boas åker och tillreder mat till sig och Noomi. Emmausvandringen
handlar om hur lärjungarna känner igen den uppståndne Jesus. Ruts bok närmar
sig Jesus från ett annat håll. När Rut får barn, blir detta barn en av Jesu
anfäder och Rut är en av de kvinnor, som tydligt nämns i Jesu släkttavla enligt
Matteus. Rut var en barnlös änka men hon fick bidra till nytt liv, som en viktig
länk till Jesus. Det var viktigt att läsa berättelsen i Ruts bok tillsammans
med Emmausvandringen. Det är ett gammalt beprövat sätt att läsa bibeln. Skrift
uttyder skrift.
Inte minst
viktigt, för att Ruts bok lyfter fram några kvinnor på ett tydligt sätt. Men
namn och med en egen livsberättelse, som de själva är med och påverkar.
Tillbaka till
Emmausberättelsen. Vilka är egentligen Emmausvandrarna? Varför nämns den ene
vid namn men inte den andra? Människor i bibeln, som inte nämns vid namn, är
ofta kvinnor? Kleopas kanske är samma person som nämns i Johannesevangeliets
19:25. Det står visserligen Klopas men mycket talar för att det är samma
person. Hans fru heter Maria och hon finns med de andra kvinnorna, och
Johannes, vid Jesu kors. Det kanske var Kleopas och Maria som vandrade med
Jesus till Emmaus.
Berättelsen är ju
ett starkt vittnesbörd om att Jesus verkligen var uppstånden. Enligt dåtida
judisk lag kunde vittnesmål från två män styrka en händelse. Om den andra
lärjungen hade varit man – varför nämndes då inte hans namn? Det hade ju stärkt
vittnesmålet? Detta kan vara ett indicium på att det var en man och en kvinna.
Överhuvudtaget är
kvinnor mycket närvarande i alla berättelser kring Jesu död och uppståndelse.
Sist kvar vid korset, först på plats vid graven. I berättelsen om
Emmausvandringen nämns detta, men det understryks också att de andra
lärjungarna inte riktigt trodde på kvinnornas berättelser.
Detta är ett
perspektiv i texten, som öppnade min ögon. Inte bara för situationen då. Även
nu. Varför är så många kvinnor i vår värld idag osynliggjorda?
En eftermiddag
åkte fyra av oss till Karin Blixen museet. Det var en stark kvinna, som
verkligen inte bad om ursäkt för sin existens. Det kändes bra att få med även
detta perspektiv. Från museet vandrade vi ca: 8 km tillbaka till vår kursgård.
Och på vägen samtalade vi .....
 |
| "I had a farm in Africa at the foot of the Ngong Hills. The Equator runs across these highlands, a hundred miles to the north, and the farm lay at an altitude of over six thousand feet. In the day-time you felt that you had got high up; near to the sun, but the early mornings and evenings were limpid and restful, and the nights were cold." |
