Arrangörerna hade jobbat hårt och det tekniska fungerade
mycket bra. Även innehållsmässigt är jag nöjd. Intressanta talare och goda
samtal. Två av dem som talade var avgående generalsekreteraren Anders
Malmstigen och den tillträdande, Charlotta Norrby, som idag är nationell expert
vid EU-kommissionens biståndsdirektorat i Bryssel.
Som relativt ny generalsekreterare för Svenska Bibelsällskapet är jag också ny i SMR. Men en fråga som jag levt med länge,
finns också väldigt tydligt med i SMR. Enkelt uttryckt kan det beskrivas såhär:
ska vi betona evangelisationssidan av kristen mission eller ska vi betona
biståndssidan. De flesta menar ju att dessa två går att förena. Annars skulle
de inte vara med i SMR. Men spänningen finns där. Och den får vi leva med. Hur
skulle ett liv utan spänning vara? Jag upplever att även samtalet är spänstigt.
När jag så slår upp det senaste numret av Kyrkans Tidning
ser jag ungefär samma spänning. Jag tänker närmast på två debattartiklar. Den
ena är införd under Kultur &t Teologi och är undertecknad av Fredrika
Gårdfeldt, KG Hammar och Benjamin Ulbricht. Två präster och en ärkebiskop
emeritus. Den andra är undertecknad av Fredrik Modéus, biskop, och införd under
rubriken Debatt.
Frågeställningen är densamma i båda artiklarna. Vad händer
efter Coronapandemin? I båda artiklarna finns anspelningar på påsken. Om sådant
som måste dö för att nytt liv ska födas.
Mitt första intryck var att artikel ett rör sig något mer i
världen. Den andra artikeln tar sin utgångspunkt tydligare i kyrkans inre liv. Fredrik
Modéus tar sina mest konkreta exempel från gudstjänst och församlingsliv. Den
första artikeln hämtar däremot konkretion från andra håll. Den skriver om
produktionsförhållanden, överkonsumtion och en skövlad planet. Men visst, även
den nämner påskdagens mässa.
Båda artiklarna har en förankring i kristen teologi. Men den
första av dem knyter inte ihop kyrkan med gudstjänsten på samma sätt som den
andra. Kristi uppståndelse finns både i början och slutet men konkretionen
finns i världen. Den andra artikeln talar uttryckligen om gudstjänstfirande som
något angeläget.
Efter en dag med SMR och ett sökande efter vad som
kännetecknar Guds mission, känner jag igen mig i båda artiklarna. Vi får
fortsätta att eftersträva att vara en del av Guds vilja. Som vi bad tillsammans
i eftermiddags:
Herre, visa oss Din väg. Och gör oss villiga att vandra den.
No comments:
Post a Comment