Svenska kyrkans utbildningsinstitut är inne på sitt fjärde
läsår. Det nya 2014 var att diakoner, församlingspedagoger, kyrkomusiker och
präster skulle utbildas vid samma skola. Dessförinnan hade präster gjort sitt slutår vid två fristående pastoralinstitut eller
vid Johannelunds teologiska högskola. Kyrkomusiker studerade antingen vid
musikhögskolor eller folkhögskolor. Församlingspedagogerna utbildades också vid
folkhögskolor på olika orter medan diakonerna gick sin profilutbildning vid
någon av de olika diakoniinstitutionerna. Av alla dess olika
utbildningsanordnare var det endast de två pastoralinstituten, som hade Svenska
kyrkans nationella nivå som huvudman. De andra utbildade på uppdrag av Svenska
kyrkans nationella nivå. Om jag nu är rätt informerad.
Fortfarande läser framför allt en del kyrkomusiker i stort
sett hela sin utbildning vid vissa folkhögskolor. De är endast inne vid
utbildningsinstitutet någon vecka per termin. Johanneslunds teologiska högskola
utbildar fortfarande präster, men endast dem som ska tjänstgöra inom EFS, som
är en del av Svenska kyrkan. De som ska inneha tjänst i någon av Svenska kyrkans församlingar gör, efter teologiska studier vid Johannelund, sitt slutår vid utbildningsinstitutet.
Grundtanken med samgåendet var att studerande vid de olika profilutbildningarna
skulle få lära känna varandra och samverka under utbildningen. När jag läste
till präst skedde detta vid en enda så kallad samverkansvecka. Det förslog inte
så långt. Ännu har vi inte nått ända fram. Det tar tid att hitta former för
samverkan. Men vi är på väg.
Ett exempel var onsdagens morgonmässa. Då flera av mina
arbetskamrater dramatiserade förkunnelsen. För mig blev det en illustration
över vårt goda samarbete vid utbildningsinstitutet.
Sylvia (församlingspedagog) visar hur Elisabeth (diakon) och Lina (husvärd) tar hand om Annika (utbildningssekreterare) som gjort illa sig i knät, medans Anders (präst) ringer efter en ambulans. |
I den andra bilden är det ingen som hjälper den skadade. Istället är alla upptagna med att filma olyckan. |
Här sker röstning i kyrkovalet. |
Men här har de röstberättigade valt att slänga sina valsedlar. |
Efter dramatiseringen dialogpredikade Sylvia, Elisabeth och Anders. |
I mitt tycke var det en fin mässa, där självklart även Lisbeth, kyrkomusikerlärare, också var ytterst aktiv - ömsom vid orgeln och ömsom vid flygeln. Själv skötte jag ljudanläggningen. Samverkan är roligt! Det var onsdagens mässa en gott exempel på.
Dessutom lyckades mina kollegor lyfta in kyrkovalet på ett bra sätt. Om Du är medlem i Svenska kyrkan och inte har förtidsröstat ännu hoppas jag att Du går och röstar imorgon. Det är i allra högsta grad ett uttryck för samverkan.
No comments:
Post a Comment