Sammanblandning i Luciatid

Det var ett väldigt fint Luciafirande från Visby som vi tog del av i morse. Så många skönsjungande barn och ungdomar. Vi förstår att Svenska kyrkan i Visby bidrar genom sitt kyrkomusikaliska arbete. Fint! Visst är det extra roligt att så många killar vill sjunga. Så har det inte alltid varit. Under min uppväxt i norra Sverige var jag ofta själv som kille i kören. Det var också speciellt att flera sånger framfördes på gutamål.

Att ett luciatåg länge varit en tradition i utveckling känner jag väl till. När jag växte upp fick Lucia sällskap av stjärngossar (som jag tror kommer från julspel som framförts på Trettondedag jul) som sjunger Staffansvisan (som kommer från så kallade Staffansritter på Annandag jul. Det var en tradition att unga män red runt mellan gårdarna och våldgästade för att få mat och dryck.) Så småningom kom också tomtar med i tåget. Vår rödklädda jultomte är en kombination av biskop Nikolaus av Myra (i nuvarande Turkiet) och den svenska gårdstomten, som var mindre och gråklädd. Biskop Nikolaus är mer känd som Sancta Claus. Den ursprunglige biskopen var en generös person och delade ut gåvor till de fattiga. Han firas egentligen 6 december.

Eftersom Luciafirandet har plats för fler gestalter har också pepparkaksgubbarna fått plats i många luciatåg. Det förekommer en diskussion om detta. Kanske har det att göra med den nederländska traditionen med Sinte Klaas som har med sig Zwarte Piet, som kastar ut så kallade pepparnötter när de båda kommer på besök på kvällen den 5 december. Zwarte Piet har traditionellt haft ett så kallat Black face. Våra pepparkaksgubbar är rätt oförargliga.

I morgonens Luciatåg dök en för mig ny gestalt upp – eller ska vi säga att den blandades ihop med själva Lucia. En fé. En sång heter just ”Strålande helgonfé”. Och i en annan sång bor Lucia i ett ”fé-slott”. En fé är ju en god person. Som exempelvis Askungens gudmor eller goda fé. Men hur kommer det sig att en koppling görs till Lucia?

När barnen sedan skulle sjunga fanns inte bara Lucia, tärnor och tomtar med utan även en ängel. Även detta en överraskning för mig. Jag kom osökt att tänka på komikern Johan Glans och hans obetalbara reflektioner över vårt Lucia-firandet.

Oavsett detta så var det ett väldigt vackert och stämningsfullt Luciafirande vi fick del av från Gotland.

Vad menas med Svenska kyrkan i Almedalen?

Självklart går det att ge många svar på frågan i rubriken till denna bloggpost. Att jag ställer den beror på att jag just läst om Svenska kyrkans engagemang under Almedalsveckan. Av Svenska kyrkans hemsida framgår att engagemanget är omfattande. Jag har hittat en slags huvudportal för den nationella nivåns aktiviteter. Följande text inleder:

Svenska kyrkan finns med i Almedalsveckan för att bidra i det politiska samtalet. Genom vår närvaro vill vi lyfta angelägna frågor och tillsammans med andra arbeta för ett hållbart samhälle och liv.

En av mina frågor är: Vilket ’vi’ avses? Så jag fortsätter att läsa:

Svenska kyrkan möter politiker, opinionsbildare, företrädare för andra organisationer, journalister och andra människor som finns i Visby under Almedalsveckan. De som representerar Svenska kyrkan i Almedalen är antingen medarbetare från domkyrkoförsamlingen, Visby stift eller andra stift eller företrädare från den nationella nivån.

Välkommen att möta Svenska kyrkan i Almedalen.

Jag erkänner att min inledande fråga kommer sig av att jag läst det skrivna med något som kan betecknas som ’misstänksamhetens hermeneutik’. Tolkar jag däremot texten välvilligt, förstår jag att det som avses med ordet ’representerar’ är att ett antal anställda i Svenska kyrkan, befinner sig i Visby i tjänsten, för att nätverka. Jag inser att de inte tror sig vara ’Svenska kyrkan’ på ett exklusivt sätt. Men ändå. Kunde det inte ha formulerats annorlunda?

Jag har aldrig besökt Almedagsveckan. Däremot ska hustrun medverka detta år. Hon är en sådan där ”företrädare för andra organisationer” som texten talar om. Men hon är ju samtidigt medlem i Svenska kyrkan. Hon döptes för drygt 57 år sedan. Under de år vi levt ihop – och det är drygt 33 – har hon inte en enda dag varit något annat än en del av Svenska kyrkan. Hon har inte alltid varit anställd av Svenska kyrkan men även de år hon haft andra arbetsgivare, har hon väl varit en del av Svenska kyrkan?

Är inte hon en representant för Svenska kyrkan under Almedalsveckan? Gäller inte samma sak alla andra ”politiker, opinionsbildare, företrädare för andra organisationer, journalister och andra människor som finns i Visby under Almedalsveckan”, som tillhör Svenska kyrkan?

Kunde inte texten på hemdsidan ha granskats teologiskt? Ecklesiologiskt? Som den nu står skapas å ena sidan ett ’vi’ och å andra sidan ett ’ni’ eller de’. 'Vi'-et är ”antingen medarbetare från domkyrkoförsamlingen, Visby stift eller andra stift eller företrädare från den nationella nivån”. Den kyrkosynen ställer jag mig inte bakom.

I inledningstexten till Kyrkoordningens andra avdelning, den om församlingen, står det:

Delaktigheten i de döptas och troendes allmänna prästadöme förenar alla i församlingen, vigda och icke vigda. Alla har tillsammans ansvaret för att församlingens grundläggande uppgift blir utförd.

Det är klart att den lokala församlingen, olika stift och den nationella nivån ska engagera sig i Almedagsveckan. Jag är för det. Just för att det är viktigt, vill jag med denna bloggpost understryka hur vår syn på det allmänna prästadömet innebär att Svenska kyrkan är mer än de anställda och att detta också måste framgå i de texter som kommunicerar Svenska kyrkans engagemang under Almedagsveckan.

Vad skulle Jesus göra?

Med anledning av Svenska kyrkans satsning i Almedalen ställde jag en fråga i min senaste bloggpost:

Vad skulle Jesus göra?

För något år sedan minns jag att även Sverigedemokraterna var med vid Nikodemussamtal i Domkyrkan. I år la jag märke till att de inte är med. Kanske är den tiden förbi, tänkte jag.

Men så läste jag något i Kyrkans Tidning. I kommentarerna efter artikeln jag citerade i min senaste bloggpost. Där skriver Peter Nyqvist:

Ser att man fått med alla större partier utom Sverigedemokraterna. Så mycket för den påstådda mångfalden där...

Kanske avser han just Nikodemussamtalen. Jag tror det. En faktaruta angående dessa samtal avslutar artikeln. Barbro Matzols, den journalist som skrivit artikeln svarar då:

Sverigedemokraterna har inbjudits till Nikodemussamtal i domkyrkan, precis som alla andra riksdagspartier. Att de inte svarat på inbjudan, trots påminnelse, är deras beslut.

Det var viktigt att få reda på. Nikodemussamtal är en fin tradition alltsedan det först skedde, när Nikodemos kom till Jesus en natt. (Läs mer om det samtal som då fördes, i Johannesevangeliets 3:e kapitel.) Det är ett bra initiativ av Visby Domkyrkoförsamling. Det är också bra att alla partier i riksdagen inbjuds. Om något parti sedan väljer att inte komma, är det i och för sig beklagansvärt. Det är i alla fall ett försök till dialog och det är bra. Ett delsvar på frågan:

Vad skulle Jesus göra?

Visby reagerar

Det var ju roligt. Nu finns Almedalsveckan på både Visby stifts hemsida och på Visby Domkyrkoförsamlings hemsida.

Visby stifts hemsida. Länk till Almedalsveckan.

Visby Domkyrkoförsamlings hemsida. Länk till Almedalsveckan.

Men fortfarande kommer nog biskopen "lysa frid" över veckan och inte "lysa marknadsfred". En vän undrade om det verkligen var en bra idé, oavsett ordval. Såhär skrev hon:

Kanske det inte ska lysas alltför mycket varken fred eller frid över veckan utan just diskussion o ifråga sättande är vad världen o vi behöver?

Jag är benägen att hålla med men jag tror att tanken är att de olika politiska partierna ska debattera på ett fredlig sätt.

En utmaning är: hur kan vi inkludera även extremisterna i freden? Klockringning är ett sätt att protestera som användes i Jönköping och nu även ska användas i Visby. Men är det inkluderande?

Psalmsång, som några försökte i Jönköping är tydligen åtalsbart, enligt Kyrkans Tidning.

Missförstå mig inte. Rasism kan aldrig accepteras. Den måste motarbetas. Men även de extrema är samhällsmedborgare. Ska freden bevaras genom att exkludera dem? Det är ju inte heller en framkomlig väg. Eller genom att marginalisera dem? När jag läser på Svenskarnas partis hemsida går budskapet totalt stick i stäv mot mina egna värderingar. Jag skulle vilja påstå mot kristen tro. Men hur ska jag se på dessa människor? En fråga som kommer till mig är:

What would Jesus do? Vad skulle Jesus göra?

Jag tror vi ska be och arbeta med detta. Hur kan vi protestera mot medmänniskor, som har åsikter som vi absolut inte håller med om och anser vara direkt människofientliga?

Protester tror jag är nödvändigt. Helt nödvändigt! Men kan vi göra något mer! 

K G Hammar ska tala i Visby. Vid en Midnattsmässa den 2 juli. Såhär står det i annonsen:

Vår stora utmaning är att i alla möten, alla konflikter, i alla relationer välja fredsbyggandets väg.

Hur bygger vi bäst fred med exempelvis Svenskarnas Parti? Går det?

Sista semesterveckan

En mycket innehållsrik vecka med start i Kalmar men sedan besök på Gotland. Första gången för hustrun. Tredje för mig. Vi hade en fin första kväll med solnedgång i Visby. Smolk i bägaren var ett restaurangbesök där laxen visserligen var god men den s k romsåsen i stort sett oätlig. Visby restaurang och pub vid Stora Torget rekommenderas inte! Men solnedgången var OK och efter god sömn på hotell vandrade vi runt ringmuren och njöt av solen och allt det vackra. Vidare via Gotlands största rauk, Jungfrun, bad i havet och därefter Krusmyntagården. På bilden där hustrun figurerar, är det den lilla stenformationen i bakgrunden, längst ut på udden, som är själva Jungfrun. Sedan var det dags att åka till goda vänner i Baju, på östra sidan av Gotland. I kvällningen seglade Staffan och jag med hans allmogebåt, en s k tvåmänning. Underbart. Med doft av tjära och två sprisegel. I en båt av denna typ känner man sig som en viking. På bilden nedandför syns båten nästan inte men i verkligheten är den ganska imponerande.

På torsdagen besökte vi dels en verkstad där man bränner keramik med s k raku-bränning. Intressant!







Vi var också på Sidengården och det var likaledes mycket intressant. Att silkesfjärilens larv spinner in sig med en tråd, som blir mellan 600 och 1000 meter är ju häftigt. Ja, det fanns mycket att lära sig och ett besök rekommenderas starkt!

Det sista kulturella besöket denna dag blev på ett mycket litet museum, inrymt i ett gammalt stationshus, som även varit ett EFS-missionshus. Där föddes jazzmusikern Lasse Gullin. Museet finns i Sanda och när vi var där, var det helt obemannat. Charmigt!

Fredagen åkte vi till Fårö och hann med en lång vandring på Digerhuvud med alla raukarna och andra stenformationer.



Men när vi kom till Langhammars blev vi överraskade av ett ösregn, som fullständigt blötte ner oss, trots goretex-skor. Fika på Sylvis Döttrars hembageri och café var mycket trevligt, så även restaurangbesök i Visby. Denna gång med god mat! Munkkällaren rekommenderas!
Från Gotland åkte vi till Falun och hämtade yngste sonen på stationen, för att sedan åka till syrsans 60-årskalas på Sundbornsgården utanför Falun. God mat, mycket sång och trall, cirkeldans i den ljumma sommarkvällen och avslutning med serenad- och gluntsång. Ja, det blev sent men det var det verkligen värt.
Idag har vi suttit i bilen med undantag av en blixtvisit hos gudföräldrarna i Örebro. Väl hemma kunde vi både njuta av nyklippt gräsmatta, nymålade trädgårdsmöbler och nylagad mat. Det är trevligt att komma hem. Särskilt när man möts av vuxna, hemmavarande barn, som tar ansvar!

Biskop Koskinen i bråk med Sverigedemokraterna (SD)

Vad är det med biskoparna nuförtiden? Varför hamnar de i något som stundtals liknar handgemäng? Biskopen i Visby reagerade på att SD hade torgmöte utanför kyrkans tält, enligt DN. Det är i och för sig bra att han reagerar. Men om vi nu har en demokrati måste väl ändå ett politiskt parti, som fått polistillstånd att ha ett torgmöte, få ha det. Även om Svenska kyrkan störs. Jag håller verkligen inte med SD om särskilt mycket men det ska ha samma demokratiska rättigheter som andra. Så länge de inte bryter lagen. Sedan ska vi debattera och diskutera och med argument visa på ett alternativ.

Kyrkans Tidning ger en bild där Koskinen och Svenska kyrkan framstår som offer i konflikten.

– Sverigedemokraterna som står för ett helt annat budskap än Svenska kyrkan ställer sig två meter framför vårt tält så att vi inte har möjlighet att visa vårt budskap, sade biskopen till TT efter händelsen.

DN ger delvis en annan bild, även om offermotivet även finns med i en kommentar av biskopen:

- Det är att undergräva våra demokratiska rättigheter. Det känns mycket märkligt att de får mera rätt än Svenska kyrkan, sade Lennart Koskinen.

DN låter även en polis hävda att biskopen inte alls blev bortmotad med våld.

Dan Paulsen vid Gotlandspolisen vill inte kännas vid att biskopen ska ha blivit bortmotad med våld.
– Jag har pratat med personalen på plats och har inte fått någon uppgift om att det skulle förekommit våld i sammanhanget, säger han till DN.se.

Helagotland.se å sin sida styrker dock bilden av att biskopen faktiskt blev bortmotad med våld. Där problematiseras också situationen, genom att det påpekas att SD ställde upp sitt podium på ett sådant sätt att man kunde få intrycket att det var Svenska kyrkan som stod för mötet.

På youtube finns så klart allt på bild, så man kan se efter själv. Så våldsamt var det ju inte.

Personligen anser jag att biskopen och kyrkans personal kunde visat mer fantasi och exempelvis använt sitt tält till att föra fram ett starkt och tydligt motbudskap. Hur hade Greenpeace gjort? Men förmodligen gick allt för fort.