PRIC-studien

Det låter som om Du satt vid köksbordet och tog blodprov på Dig själv!

Så sa en av mina arbetskamrater när jag berättade om PRIC-studien. Vid Uppsala universitet genomförs denna studie med följande mål:

Målet med PRIC-studien är att utveckla nya tester som med ett enkelt blodprov kan upptäcka olika typer av cancer tidigt i sjukdomsförloppet. Tidig upptäckt av cancer innebär möjligheter till effektivare behandling och bättre överlevnad.

Det handlar om att hitta tidiga tecken på cancer. Man söker efter så kallade biomarkörer i blodprov. Tanken är att identifiera biomarkörer som påvisar förekomsten av cancer innan en person utvecklat några symtom. På webbplatsen förklarar de:

För att hitta de rätta biomarkörerna och för att kunna utveckla test för cancerupptäckt krävs därför många deltagare och information om deras hälsa.

En av dessa deltagare är jag. Under tre år ska jag årligen skicka in blodprov. Som jag själv tagit vid mitt köksbord. Med i det vadderade kuvertet fanns:

Två alkoholservetter (varav en i reserv)

Två lansetter (varav en i reserv)

Ett provtagningskort i skyddshölje

En kompress

Två plåster (varav en i reserv)

Samt en mycket utförlig och lättbegriplig instruktion för provtagning. För mig är det inget svårt beslut att delta. Kan jag bistå forskningen på denna punkt är jag givetvis villig att göra det. Att bli stucken med nålar har aldrig varit något problem – och den lilla lansetten gjorde ju hela jobbet åt mig.

Celebrate, remember, fight back

Yesterday we took part in

CANSA Relay For Life

It was a 12 hour activity in Cascades, in Pietermaritzburg. We stayed three hours. With this blog post I want to show my respect to students and staff from the Lutheran Theological Institute, who stayed the whole night. Well done!

While were still present a program was held with some touching parts as well as a guest speaker. Most touching, for me, was when a group of survivors walked a lap together. (We were all gathered around a short track.) This was the celebrating part. The guest speaker, also a survivor, was also part of celebration.

The empty space ...

Another part was remembering those who have died. An empty table was placed in the middle of everything, symbolising all those spaces that are now empty, because someone passed on. But even in this part of the event, it was pointed out that there is also hope, symbolised by a candle on the table.

I guess the rest of the night was part of fight back. The teams had promised to walk right through the night in groups …

… because cancer neither slumbers nor sleeps.

This was a great community event. Where fund raising was one part and awareness-raising another.

The track was easy to see. On both sides the organizers had put paper bags with
battery lights. Many of the bags had pictures of lost ones. Other bags had names
of survivors or people still fighting against cancer in their own bodies.