Glömde bara en sak ...

Nu är det gamla staketet bortkört. Finns i en container i Tegelviken. Skönt! Virke till ett nytt staket ligger prydligt staplat på garageuppfarten. Också skönt! Betalkortet hade jag med på Bygg-max. Så vad glömde jag, då? Jo, naturligtvis sladden mellan bilen och släpet. Den hängde vacker på sin plats vid kassan inne i butiken. D v s Kristina åkte och hämtade den, så det blev bara en tur utan fungerande blinkers och bromsljus. Ingenting hände dock och nu är släp respektive lånad bil tillbakalämnade.
Nu återstår bara att med vinkelslip få bort de gamla bultarna. Förmodligen behöver jag även borra ut vissa stumpar, som rostat fast. Sedan ska stolparna borstas, skrapas, slipas, målas mm. Därefter börjar det roliga. Kapa brädor, borra hål, skruva fast. När det väl är färdigt, får det nog bli en bild på härligheten.

Hur korkad är jag på en skala?

Hustrun kunde komma hem lite tidigare. Själv hade jag möjlighet att lämna studierna en stund. Från goda vänner kunde vi låna bil med dragkrok. D v s allt var som upplagt för att staketprojektet skulle ta ett rejälv kliv framåt. Det gamla staketet är ju rivet (av äldste sonen + flickvän). Nu skulle nytt virke inhandlas, forslas hem på det släp man kan låna på bygg-max. Sedan skulle det gamla staketet bortforslas till Tegelviken, tillsammans med några fula rotknölar från de vinbärsbuskar, som drogs upp förra året. (Sådant får man ej slänga i den gröna komposttunnan, som kommunen tömmer varannan vecka, för en billig peng). Lägg till detta ett par gamla cyklar, som inte längre fungerar och en hel del annan bråte, som inte direkt förskönar omgivningen.
Allt gick enligt planen: Utrustad med ett A4-ark med alla mått på de brädor (bräder ?) som skulle införskaffas, begav jag mig till vännerna, fick låna bil, mötte hustrun på Bygg-max och skulle bara be en i personalen visa var släpet fanns.
Ridå!
Jaså, är det inte så att det står femtio släpkärror på rad och bara väntar på mig!
Jaså, är det fler än jag som handlar virke idag!
Jaså, är de två släpkärrorna redan uthyrda?
Jaså, måste man boka!
OK, jag bokar en släpkärra till imorgon. Hustrun cyklar hem. Själv åker jag tillbaka med bilen till vännerna.
- Är Du redan klar?
Typ inte!
Nu förstod vännerna mitt predikament och var så godhjärtade att de släpper till bilen även imorgon. Fantastiskt!
Men nu kommer den viktigaste frågan: Vad är det jag nu har glömt?
Tja, det visar sig väl imorgon!

Ps. eventuella läsare av denna blogpost behöver inte svara på frågan i rubriken. Den är retorisk! Ds

Stängsel eller staket

Det kanske är dags att skriva något annat än bara om Sydafrika. Väl hemma i Sverige är det andra frågeställningar, som tar vid.
Vi bor i ett mycket trevligt hus, som mina svärföräldrar byggde 1965. Då sattes även staketet upp. Det har alltså hållit i över 40 år. Naturligtvis beroende på svärfars idoga underhållsarbete. (Nu vet jag inte om själva arbetet varit underhållande, men det har i alla fall gjort att staketet fortfarande håller). Nåja, kanske är det nu dags att byta ut det. Mot ett nytt trästaket? Inte helt billigt! Och framför allt mycket jobb. Järnstaket? Det har vi inte ens fått prisuppgifter på. Det finns företag som tillverkar smidesstaket, men på nätet finns inga priser. Då är det nog dyrt, tänker jag.
Men Gunnebostängsel, eller så kallat 'villanät' kanske vore något. Frågorna hopar sig dock: Kan man återanvända befintliga stolpar? Är det för långt mellan stoplarna? Kommer det gå att spänna villnätet tilräckligt mycket? Osv.
Nu har saken med Sydafrika att göra. Vi har ju med oss en hund -Ludde! För hans skulle bör vi ha ett staket. Och det måste vara en viss höjd. Annars kunde vi ju ha planterat en häck eller helt enkelt varit utan. I Sydafrika är det väldigt få, som är utan staket. Är det det, då har de i stället en mur, kanske med elstängsel. Här kan vi fortfarande vara tacksamma över att inte behöva det. Något att tänka på!
Nåväl - det blir att välja mellan ett stängsel, som är 'spännande' eller ett trästaket, som är 'underhållande'. Vi får se vad det blir!