När därför Sydafrika gick vidare till final i Rugby-VM
kändes det på ett speciellt sätt. Jag har inte följt några matcher på väg till
finalen och jag hade heller inte möjlighet att se finalen men jag kollade på
min mobil hur det gick.
Sydafrika vann på ett fantastiskt sätt 1995. Det finns
återgivet i filmen
Invictus
Där visas hur Sydafrikas förste demokratiskt valde president,
Nelson Rolihlahla Mandela, spelar en avgörande roll, för att Sydafrika ska
vinna. Att han visade sig innan finalen i Springboks gröna lagtröja var en
viktig symbolhandling. Rugby var i Sydafrika en sport för de vita. Mandela
visade att han ville vara allas president.
Sydafrika vann också 2007. Den vinsten gjorde inte så stort
intryck på mig.
Att Sydafrika vinner i år, 25 år efter de första
demokratiska valen, tror jag har en liknande symbolisk funktion, som vinsten
1995. När jag ser nyhetsinslag från Sydafrika uttrycker fansen att det inte
spelar någon roll om de är vita eller svarta. Alla ställer upp bakom sitt
landslag. Och det beror säkert till stor del på lagkaptenen, Siya Kolisi. Jag
hörde att hans pappa aldrig flugit förr och heller aldrig varit utanför
Sydafrika. Nu åkte han till Japan, för att se sin son. En annan som åkte till
Japan var Sydafrikas president, Cyril Ramaphosa.
Sydafrika har stora ekonomiska problem. Korruptionen under
Jacob Zumas presidentperiod var utbredd. Mitt intryck är att Ramaphosa försöker
ändra på sakernas tillstånd. Att Sydafrika vinner Rugby-VM nu tror jag kan betyda
mycket. Men det behövs såklart mycket mer än ett Rugby-guld.
