TP. Äldste sonen frågade om vi kunde spela. Svar: Ja! Han lät mig dessutom vinna, eller så vann jag i kraft av min höga ålder. Svaret på den frågan lär vi aldrig helt få veta!
Trivial pursuit betyder 'alldaglig sysselsättning'. Passar ju bra en vanlig sketen tisdagskväll.
Ändå kan man ställa frågan: Lärde jag mig något nytt? Jo, att Stockholms blodbad ägde rum 1520 och inget annat. Viktigt? Nej, inte direkt. Men kanske bra att kunna. Åtminstone nästa gång jag får frågan. Sonen visste att Winston Churchill efteträdde Chamberlain. Det var ju faktiskt imponerande.
Det bästa var väl ändå att få spela spel med en av sönerna. En vanlig sketen tisdagskväll!
Tuesday, 31 March 2009
Monday, 30 March 2009
Guldkalven
Min svärfar brukar ofta citera vers 2 ur 'Arbetets söner' med text av Henrik Menander och musik av Nils P. Möller. Här kommer båda verserna och några kommentarer:
Arbetets söner sluten er alla till våra bröder i syd och i nord!
Hören I ej hur mäktigt de skalla ut över världen befrielsens ord?
Ur den förnedrande träldomens grift, upp till en hedrande ädel bedrift!
Oket med påskriften: "Bed och försaka!" länge oss nertryckt i mörker och nöd;
Människovärdet vi fodra tillbaka. Kämpa för rättvisa frihet och bröd!
Människovärdet vi fodra tillbaka. Kämpa för rättvisa frihet och bröd!
Icke naturen hårdhänt har dragit gränser som skilja fattig och rik.
Hjärtlöst har makten under sig slagit alla dess håvor rovdjuret lik.
Mot den förödande guldkalven stod kampen med glödande känslor och mod.
Käckt mot förtrycket ett värn vi oss dana fältropet genom nationerna går:
Sluten er under vår enighetsfana, fällen ej modet och segern är vår!
Sluten er under vår enighetsfana, fällen ej modet och segern är vår!
Först och främst ett genus-perspektiv. När sången skrevs var fokus helt inställt på män! (Är det kanske därför min gode svärfar sällan citerar denna vers? Jag ska fråga honom vid tillfälle. Men jag skulle nästan kunna tro det, för han är en synnerligen inklusiv 84-åring.) Jag tog dock med vers 1 här, för att den har en internationell inklusivitet - låt vara ur ett återigen maskulint perspektiv. Dessutom finns en religionskritik i en av raderna, som kan vara viktig att ta till sig, under fastan - eftertankens tid. Men jag ser inte att bön och försakelse måste vara enbart negativt. Det beror ju på så många saker: För vems skull försakar vi? Vad är det vi försakar? Gör vi det av fri vilja eller har någon annan tvingat oss? När det i dessa dagar talas om att arbetstagarna måste hålla nere på sina lönekrav, för att få behålla arbetet (trots att det fortfarande finns pengar till bonusar och höga pensionsavtal) kan man behöva tänka efter lite. Men när jag nu ändå är inne på höga löner måste jag göra en koppling till alla idrottsstjärnor och megaartister: Är de värda dessa miljoner? Varför accepterar vi att våra idrottsstjärnor, som ju faktiskt bara får betalt för att leka och pyssla med sina hobbies, får så extremt mycket pengar? (Jo, de kan ju bara hålla på tills de fyller 40, sedan ska de ju ha något att leva på?) Jag säger bara en sak: Tjena!
Vers 2 i arbetets söner är skön. Den plockar upp bilder från bibeln. Man kan läsa mer om 'guldkalven' i 2 Mos 32. Det är en ganska upprörande läsning. Men i detta sammanhang ger det tankar om hur det går, när man börjar tillbedja sina ägodelar.
Låt oss slå fast det som vers 2 börjar med: Naturen har inte dragit gränser mellan fattig och rik. Det gör vi så bra själva. Kan vi motverka orättivisorna? Klart att vi kan! Så låt oss göra det, då!
Arbetets söner sluten er alla till våra bröder i syd och i nord!
Hören I ej hur mäktigt de skalla ut över världen befrielsens ord?
Ur den förnedrande träldomens grift, upp till en hedrande ädel bedrift!
Oket med påskriften: "Bed och försaka!" länge oss nertryckt i mörker och nöd;
Människovärdet vi fodra tillbaka. Kämpa för rättvisa frihet och bröd!
Människovärdet vi fodra tillbaka. Kämpa för rättvisa frihet och bröd!
Icke naturen hårdhänt har dragit gränser som skilja fattig och rik.
Hjärtlöst har makten under sig slagit alla dess håvor rovdjuret lik.
Mot den förödande guldkalven stod kampen med glödande känslor och mod.
Käckt mot förtrycket ett värn vi oss dana fältropet genom nationerna går:
Sluten er under vår enighetsfana, fällen ej modet och segern är vår!
Sluten er under vår enighetsfana, fällen ej modet och segern är vår!
Först och främst ett genus-perspektiv. När sången skrevs var fokus helt inställt på män! (Är det kanske därför min gode svärfar sällan citerar denna vers? Jag ska fråga honom vid tillfälle. Men jag skulle nästan kunna tro det, för han är en synnerligen inklusiv 84-åring.) Jag tog dock med vers 1 här, för att den har en internationell inklusivitet - låt vara ur ett återigen maskulint perspektiv. Dessutom finns en religionskritik i en av raderna, som kan vara viktig att ta till sig, under fastan - eftertankens tid. Men jag ser inte att bön och försakelse måste vara enbart negativt. Det beror ju på så många saker: För vems skull försakar vi? Vad är det vi försakar? Gör vi det av fri vilja eller har någon annan tvingat oss? När det i dessa dagar talas om att arbetstagarna måste hålla nere på sina lönekrav, för att få behålla arbetet (trots att det fortfarande finns pengar till bonusar och höga pensionsavtal) kan man behöva tänka efter lite. Men när jag nu ändå är inne på höga löner måste jag göra en koppling till alla idrottsstjärnor och megaartister: Är de värda dessa miljoner? Varför accepterar vi att våra idrottsstjärnor, som ju faktiskt bara får betalt för att leka och pyssla med sina hobbies, får så extremt mycket pengar? (Jo, de kan ju bara hålla på tills de fyller 40, sedan ska de ju ha något att leva på?) Jag säger bara en sak: Tjena!
Vers 2 i arbetets söner är skön. Den plockar upp bilder från bibeln. Man kan läsa mer om 'guldkalven' i 2 Mos 32. Det är en ganska upprörande läsning. Men i detta sammanhang ger det tankar om hur det går, när man börjar tillbedja sina ägodelar.
Låt oss slå fast det som vers 2 börjar med: Naturen har inte dragit gränser mellan fattig och rik. Det gör vi så bra själva. Kan vi motverka orättivisorna? Klart att vi kan! Så låt oss göra det, då!
Friday, 27 March 2009
Centralt placerad
Just nu sitter jag i ett centralt placerat kontorslandskap. Vi är på besök hos äldsta dottern, som är informationsansvarig på Centerns Ungdomsförbund. Med andra ord är jag central placerad. Kontoret ligger i Stockholm. Inte så långt från Centralen.
Det sker något historiskt här idag. Hustrun hjälper äldsta dottern att häfta ihop material till stämman, som ska äga rum om någon månad i Östersund. Varför är detta historiskt? Jo, hustrun är ju miljöpartist. Och sorterar centermaterial. Blod är tjockare än vatten. Vet ni förresten vad motsatsen till modersmjölk är? Jo, farvatten, såklart!
Vi kommer med all sannolikhet att diskutera avregleringen av tågtrafiken, bonusavtal och andra dagsaktuella frågor ikväll. Det kommer med säkerhet att bli en relativt högljudd politisk debatt. Så min teori är att husturn samlar lite pluspoäng, såhär i förväg. Nej, säger nu de som känner hustrun. Så slugt beräknande är hon väl ändå inte. Det är sant! Jag måste ta tillbaka detta! Hustrun är inte beräknande.
- Principer är till för att ändras på, säger hon just och tillägger: Man ska tänka på sin egen dödlighet.
Alltså sorterar hon glatt vidare i stämmohandlingarna.
- Visst har vi roligt på våra möten, hör jag hustrun skrocka från travarna av dagordningar och motioner.
Själv är jag glad att just nu ha två döttrar i närheten. En som engagerar sig i partipolitiken och en annan som är med i Röda Korsets ungdomsförbund och snart åker till Bosnien på toleransresa. Själv är jag varken med i Centerns eller Röda Korsets ungdomsförbund. Men jag är stolt som tuppen!
Det sker något historiskt här idag. Hustrun hjälper äldsta dottern att häfta ihop material till stämman, som ska äga rum om någon månad i Östersund. Varför är detta historiskt? Jo, hustrun är ju miljöpartist. Och sorterar centermaterial. Blod är tjockare än vatten. Vet ni förresten vad motsatsen till modersmjölk är? Jo, farvatten, såklart!
Vi kommer med all sannolikhet att diskutera avregleringen av tågtrafiken, bonusavtal och andra dagsaktuella frågor ikväll. Det kommer med säkerhet att bli en relativt högljudd politisk debatt. Så min teori är att husturn samlar lite pluspoäng, såhär i förväg. Nej, säger nu de som känner hustrun. Så slugt beräknande är hon väl ändå inte. Det är sant! Jag måste ta tillbaka detta! Hustrun är inte beräknande.
- Principer är till för att ändras på, säger hon just och tillägger: Man ska tänka på sin egen dödlighet.
Alltså sorterar hon glatt vidare i stämmohandlingarna.
- Visst har vi roligt på våra möten, hör jag hustrun skrocka från travarna av dagordningar och motioner.
Själv är jag glad att just nu ha två döttrar i närheten. En som engagerar sig i partipolitiken och en annan som är med i Röda Korsets ungdomsförbund och snart åker till Bosnien på toleransresa. Själv är jag varken med i Centerns eller Röda Korsets ungdomsförbund. Men jag är stolt som tuppen!
Thursday, 26 March 2009
Bonus betyder ärlighet
På latin betyder 'bonus': bra, ärlig, modig, nobel, snäll, trevlig, korrekt, användbar. Det har fler betydelser. Vad betyder 'bonus' när vi läser om det i tidningen 2009? Säkert är att vissa höga chefer har sett det som något bra. (Lika säkert tycker nog inte Wanja Lundby-Wedin längre att det är så bra.) Ärlig och 'bonus' verkar inte direkt höra ihop. Inte heller modig, för i så fall skulle väl bonus-ivrarna stå på sig. Nobel, snäll, korrekt - nej, inte direkt. Men säkert har den varit användbar än så länge. Nu får kapitalet ta till andra medel. T ex aktier.
Jag gillade Lars Ohlys inlägg i riksdagsdebatten. Han sa något i stil med att han är emot bonus, aktieoptioner, fallskärmar och extremt höga löner överhuvudtaget. Jag med! Så är han ju prästbarn! Men hur mycket tjänar Lars Ohly? Och hur mycket tjänar jag själv? I förhållande till två tredjedelar av världens befolkning? Är jag värd att bo som jag gör, äta som jag gör, resa som jag gör? har jag gjort mig förjänt av det?
Det är enormt svårt att veta hur mycket man egentligen borde ha gjort sig förtjänt av. D v s en person i t ex Indien, som arbetar hårt på risfältet, kanske är nöjd med att få ihop mat till sin familj. Om min lön räckte till mat bara, skulle jag vara nöjd? (Under förutsättning att boendet var fixat!)
Men hur som helst är det ju i alla fall ingen som kan ha gjort sig förtjänt av de fantasibelopp, som alla dessa bonusar har inneburit.
Om man gör om bonus till ett substantiv på latin, kan det betyda: 'Moralisk man'.....
Jag gillade Lars Ohlys inlägg i riksdagsdebatten. Han sa något i stil med att han är emot bonus, aktieoptioner, fallskärmar och extremt höga löner överhuvudtaget. Jag med! Så är han ju prästbarn! Men hur mycket tjänar Lars Ohly? Och hur mycket tjänar jag själv? I förhållande till två tredjedelar av världens befolkning? Är jag värd att bo som jag gör, äta som jag gör, resa som jag gör? har jag gjort mig förjänt av det?
Det är enormt svårt att veta hur mycket man egentligen borde ha gjort sig förtjänt av. D v s en person i t ex Indien, som arbetar hårt på risfältet, kanske är nöjd med att få ihop mat till sin familj. Om min lön räckte till mat bara, skulle jag vara nöjd? (Under förutsättning att boendet var fixat!)
Men hur som helst är det ju i alla fall ingen som kan ha gjort sig förtjänt av de fantasibelopp, som alla dessa bonusar har inneburit.
Om man gör om bonus till ett substantiv på latin, kan det betyda: 'Moralisk man'.....
Wednesday, 25 March 2009
Länge leve biblioteken
En bok jag behöver i min forskning heter: 'Discourse Analysis as Theory and Method' och är skriven av Marianne Winther Jorgensen och Louise J Phillips. Jag har den på svenska. Orginalet är på danska. Men ska jag citera något från boken, ska det ju vara på engelska. Den engelska översättningen är ruskigt dyr. Alltså tittar jag in på Kalmar Högskolas biblioteks hemsida. Jo, där finns den. Ej utlånad. Så jag cyklar ner och tänker mig att kunna sitta i bilioteket och hitta de ställen, som jag vill kunna citera rätt. (Det mesta har jag ju tillgodogjort mig på svenska.) Men jag såg att den inte var utlånad i måndags. När jag kom till bibliteket idag var den utlånad. Typiskt! Men skam den som ger sig! Jag cyklar ner till stadsbiblioteket. Ingen stor chans att de ska ha en bok som denna. Men det finns nåd för en student som jag. Den nåden kallas 'fjärrlån'. Det betyder att biblotekarien söker och finner. Boken finns på 17 olika bibliotek. På en del är den utlånad och andra har den men vill inte låna ut den, för den är kurslitteratur. Men Kristianstad både har den, den är inte utlånad och de kan tänka sig att jag får låna den. Nu har jag tagit upp ca: 15 minuter av biblotekariens dyrbara tid. Sedan ska ett brev skickas till Kristianstad och så ska boken fraktas till Kalmar, där ett nytt brev ska skickas till mig. När jag läst färdigt boken och lämnat tillbaka den ska den hanteras igen och skickas i paket tillbaka till Kristianstad. Men var lugn. Jag betalar för detta. Hur mycket: 10 kronor! Nåd brukar annars översättas med ordet gratis (eftersom nåd på latin heter just 'Gratia'). 10 kr är väl inte gratis? Jo, i stort sett!
Länge leve bibliotektsväsendet!
Länge leve bibliotektsväsendet!
Monday, 23 March 2009
Earth hour
En timme för jorden. Nu på lördag. 20.30 - 21.30. Då ska så många som möjligt släcka .... ja, vad ska vi släcka? Jag läste på Helle Kleins blogg att vi ska släcka ljuset. http://blogg.aftonbladet.se/3
Nja, kan man inte säga att man släcker alla lampor eller lyset? Lyset är väl bra. Man ska ju helst inte vara på lyset.
Men att släcka ljuset, det vill vi väl inte? Kommer ni ihåg det kinesiska (tror jag) ordspråket:
'Förbanna inte mörkret, tänd ett ljus!' Vad ska vi nu säga: 'Förbanna inte mörkret, släck ljuset!' För mig blir symbolspråket problematiskt. För när vi sitter där och har släckt alla lampor, då ska vi väl ta fram våra stearinljus och föra ett stilla samtal om hur vi bäst förvaltar den jord, som Gud har gett oss? Handlar det bara om att släcka lamporna - men kanske behålla TV'n på eller datorn - vad har vi då vunnit?
Det finns lite att tänka på, med andra ord.
Vi pratade om det i ett kyrkligt sammanhang. Tänk om alla släcker utom kyrkan? Hur skulle det se ut? Frågan är befogad, men släcker vi bara, för att ingen ska ha möjlighet att i efterhand kritisera oss, för att ha haft lyset tänt, vad har vi då uppnått?
Nja, kan man inte säga att man släcker alla lampor eller lyset? Lyset är väl bra. Man ska ju helst inte vara på lyset.
Men att släcka ljuset, det vill vi väl inte? Kommer ni ihåg det kinesiska (tror jag) ordspråket:
'Förbanna inte mörkret, tänd ett ljus!' Vad ska vi nu säga: 'Förbanna inte mörkret, släck ljuset!' För mig blir symbolspråket problematiskt. För när vi sitter där och har släckt alla lampor, då ska vi väl ta fram våra stearinljus och föra ett stilla samtal om hur vi bäst förvaltar den jord, som Gud har gett oss? Handlar det bara om att släcka lamporna - men kanske behålla TV'n på eller datorn - vad har vi då vunnit?
Det finns lite att tänka på, med andra ord.
Vi pratade om det i ett kyrkligt sammanhang. Tänk om alla släcker utom kyrkan? Hur skulle det se ut? Frågan är befogad, men släcker vi bara, för att ingen ska ha möjlighet att i efterhand kritisera oss, för att ha haft lyset tänt, vad har vi då uppnått?
Sunday, 22 March 2009
Dalai Lama och Sydafrika
Om det stämmer, som redovisas i media, vägrar Sydafrika släppa in Dalai Lama till en fredskonferens. Efter påtryckningar från Kina. Påminner mig om TV's inslag på Melodifestivalen. När Ryssland reagerade. Någon på TV skickade blommor och bad om ursäkt. Det kritiserade ledningen. Om den anställdes ursäkt, sa chefen: Alla kan göra ett misstag! Lite kul, att en ursäkt kan vara ett misstag. Men det är klart. I kontakten med stora nationer, som vill lägga sig i, är det kanske viktigt att vara försiktig. Att Kina ska lägga sig i om Dalai Lama besöker Sydafrika känns värre. Framför allt blir jag orolig, när Sydafrikanska myndigheter ger efter för påtryckningar, om det nu är så det gått till. Jag ska forska mer i detta!
Subscribe to:
Posts (Atom)