Cirkus i Sydafrikas parlament

Så kom den till slut, dagen många talat om länge. Det var i torsdags. Sydafrikas president, Jacob Zuma, skulle hålla årets viktigaste tal. SONA.

State of the Nation Address

Det fanns farhågor att det skulle bli oroligt. Och så blev det. Economic Freedom Fighters (EFF) partiledare, Julius Malema och några andra inom EFF började direkt fråga om presidenten skulle kommentera den s k Nkandlagate-skandalen, d v s att den nödvändiga säkerhetsuppgraderingen av Zuma’s privata residens, till slut kostade ZAR 260 miljoner och bland annat innefattade två swimmingpools. EFF-ledamöterna pratade rakt ut i luften utan att begära ordet och till slut tappade talmannen tålamodet och bad säkerhetsvakter föra ut dem ur kammaren.

Så långt kunde allt ha varit i sin ordning, om vi tänker på talmannens agerande. Men det finns några komprometterande omständigheter. Exempelvis fanns ingen internet-täckning inne i kammaren. Det ska det finnas enligt reglerna, så att ledamöter och besökare kan meddela sig med omvärlden. Dessutom var de som förde ut EFF-ledamöterna möjligen poliser och inte säkerhetsvakter. Det är inte heller enligt reglerna.

Detta gjorde att inte bara EFF-ledamöterna lämnade kammaren utan även DA’s, Cope’s och UDM’s ledamöter. Summa summarum: cirkus!

Men ändå fortsatte SONA, till synes som om inget hänt. Det går att få en krotsammanfattning genom att titta på ett klipp från Eyewitness news. Länken kommer här.

Anledningen till att jag skriver om detta först nu är att vi gjorde en utflykt torsdag-fredag. Vi åkte upp i Drakensbergen, till Giants Castle. Otroligt vackert. Visserligen fanns TV i stugan men vi hade inte riktigt lust att ägna oss åt detta.

Helt klart upstod handgemäng, när EFF-parlamentarikerna skulle föras ut.

Morgonen därpå tittade jag dock en stund på något som liknade ett nyhetsprogram. En person intervjuade president Zuma och denna fick gott om tid att förklara sin syn på vad som hade hänt vid SONA. Detta skedde i SABC2, en statlig kanal, som ofta ger presidenten generöst utrymme. Så också denna morgon.

Mycket kan så klart skrivas om detta och det skrivs också ofantligt mycket. Själv känner jag en stor sorg. Att inte de folkvalda i detta land kan hantera sin oenighet på ett bättre sätt.

Förhoppningen är dock att det ska generera någon slags proteströrelse, som kan vitalisera både ANC och oppositionen.