Urfolksspråk

Som jag tidigare skrivit är bibelöversättning till de nationella minoritetsspråken en viktig del av Bibelsällskapets arbete. Precis när jag började som generalsekreterare hösten 2019 hade arbetet med att översätta Bibeln till nordsamiska slutförts. Det är den samiska varietet som talas av flest människor. Runt 20 000 tror jag det är. Dessa bor i Norge, Sverige och Finland, så arbetet var ett samarbete mellan bibelsällskapen i dessa tre länder, även om Svenska Bibelsällskapet kom in ganska sent i processen. När Biibbal 2019 var klar hade det gått en bra bit över 100 år sedan förra gången översattes till nordsamiska.

Nu pågår arbete med översättning till lulesamiska och sydsamiska. Det är betydligt färre som talar dessa språk. Mellan 500 och 1000 personer behärskar sydsamiska. Och några fler lulesamiska, om jag har förstått saken rätt. Det innebär en stor utmaning när det gäller att få tag på översättare. Att få tag på någon som är utbildad exeget (bibelvetare) och kan sydsamiska, är ännu svårare. Därför tillämpas en delvis annorlunda metod. De som översätter utgår från den norska texten från 2011. Sedan återöversätts den sydsamiska texten till svenska – ord för ord. Detta görs för att en exeget, som inte kan sydsamiska, ska säkerställa att översättningen stämmer med grundtexten. Med andra ord är det ett tidskrävande arbete. 2024 ska Nya testamentet på sydsamiska vara klar. Då är det en så kallad editio princeps, första utgåvan av Nya testamentet på sydsamiska. Det blir stort att få vara med om det.

Arbetet med lulesamiska sker på samma sätt. På lulesamiska finns en äldre bibelöversättning från 1903. Hundra år efter den kom en ny översättning av Nya testamentet. Nu arbetar vi med Gamla testamentet. Det ska vara klart under senare delen av 2020-talet. Det är Svenska Bibelsällskapet som har ansvar för detta översättningsprojekt. Men vi samarbetar med Det Norske Bibelselskap, Den norske kirke och Svenska kyrkan. (Samma gäller sydsamiska, men där har det norska bibelsällskapet huvudansvaret.)

Det finns också fler urfolksspråk bland de samiska varieteterna. Umesamiskan talas av väldigt få men det är desto fler som skulle önska att det fanns fler bibeltexter översatta. Den första bibelöversättningen på samiska från 1755 var förmodligen en umesamisk översättning. Vi hoppas att det i framtiden ska finns möjlighet att göra något även på detta område. Sedan finns också andra varieteter, som exempelvis pitesamiska.

De samiska språken eller varieteterna är nationella minoritetsspråk i Sverige men mer än så. De är också urfolksspråk. FN har utnämnt 2022–2032 till ett decennium för urfolksspråk. På Sametingets webbplats går det att läsa vad ett urfolk är:

Etniska grupper som är de ursprungliga eller först kända invånarna i ett visst geografiskt område, kallas ofta urfolk eller ursprungsfolk (indigenous people) till skillnad från grupper som bosatt sig i eller koloniserat området under modern historisk tid. Därtill ska urfolken ha behållit traditioner och kulturella särdrag som associeras med landområdet, naturen och klimatet. 

När jag var 7 år flyttade vi till Bårjås (Porjus) och där gick jag lågstadiet. Det känns som om en cirkel sluts när jag nu får vara med och främja bibelöversättningsarbete till flera samiska språk. Under åren 1967-70 blev vi på olika sätt inbjudna i samernas liv och det är goda minnen som jag värdesätter.