Monday, 30 January 2023

Bibelöversättning. Till många språk.

Hieronymus betraktas som
bibelöversättarnas skyddshelgon.
Efter drygt tre år som anställd i Svenska Bibelsällskapet känner jag ett behov av att sammanfatta några tankar kring bibelöversättning och språk. Det kommer att bli ett antal bloggposter.

Till vilka språk ska Bibeln översättas? Svaret inom vår internationella organisation – United Bibel Societies – är enkelt: Alla! Men det går också att säga: till så många som möjligt. Gränsdragningsfrågorna är svåra. Om ett språk är utrotningshotat är det ju desto viktigare att jobba med översättningar av exempelvis Bibeln till det språket. Men om det finns väldigt få som behärskar ett språk är det oerhört svårt att få tag på översättare.

För Svenska Bibelsällskapets del handlar det om att fokusera på de språk som finns i Sverige. Och det är ju många nog. Först och främst måste det understrykas att det inte är Svenska Bibelsällskapets uppgift att översätta Bibeln till alla språk. Inte ens alla språk som talas i Sverige. Men vissa har vi ansvar för.

Svenska är det främsta. Dels för att det är Sveriges officiella språk eller huvudspråk, enligt Språklagen (SFS 2009:600), dels för att Bibelsällskapets stadgar och historia så tydligt pekar mot just svenska språket. Ett exempel är att Svenska Akademien utser en representant i huvudmannarådet. Det gör även Ekumeniska rådet i Finland, för att det finns en stor grupp finlandssvenskar, som har det som sitt modersmål. Nästa bloggpost kommer att handla om bibelöversättning till svenska.

De nationella minoritetsspråken är också självklara för Bibelsällskapet. Men där delar vi ansvaret med andra. Exempelvis när det gäller de samiska varieteterna. Norska och svenska bibelsällskapen samverkar i två projekt just nu. Det är viktigt att betona att de samiska språken också är urfolksspråk, som på ett särskilt sätt uppmärksammas av FN-systemet. Min tredje bloggpost i denna serie sammanfattar vårt arbete när det gäller samiska – ett urfolksspråk med olika varieteter.

Men sedan finns det andra nationella minoritetsspråk. Utöver samiska är det finska, meänkieli, romani och jiddisch. Inom romani finns också en antal varieteter. Svenska kyrkans kyrkohandbok är exempelvis översatt till kalderash, kaale, lovari och resanderomani. Den fjärde bloggposten berör dessa nationella minoritetsspråk.

Sedan finns också svenskt teckenspråk, som inte har status som nationellt minoritetsspråk men ändå har en ställning som liknar de nationella minoritetsspråken. Bibelöversättning till detta språk får en egen bloggpost.

Personer som talar älvdalska har drivit frågan om även detta språk ska betraktas som ett nationellt minoritetsspråk. Staten har sagt nej men Europarådets expertkommitté menar att det borde betraktas som ett minoritetsspråk. Delar av Bibeln är översatt till älvdalska men det är inte Bibelsällskapet som har gjort denna översättning. På samma sätt finns det bibelöversättningar gjorda till gutamål, mormål med flera språk, som skiljer sig från svenska så mycket att de inte går att beskriva som enbart en dialekt. Dessa språk, som har egna bibeltexter översatta men som inte har status som nationella minoritetsspråk, får en egen bloggpost.

Allra sist vill jag skriva något om övriga språk som talas i Sverige. Där förlitar vi oss på andra bibelsällskap eller organisationer som arbetar med bibelöversättning och de är många. Vår uppgift i detta avseende är att tillhandahålla så många språk som möjligt i vår bibelbutik.

Med andra ord kommer det inom kort sex bloggposter, som reder ut begreppen kring bibelöversättning. Vem vet, kanske blir det några fler, när jag väl börjar gräva i detta spännande område.

No comments:

Post a Comment