Döm inte

Högmässa i Anga kyrka på Gotland. Från 1200-talet. Romansk stil. Ett jättestort torn och sedan ett relativt kort skepp. Det var en pensionerad präst från orten som höll i högmässan, Sune Österdahl. Jag känner hans son – Kent. Det var en fin högmässa. Förkunnelsen utgick från Jesu ord i Johannesevangeliets åttonde kapitel:

Den av er som är fri från synd skall kasta första stenen …

Så genialt av Jesus att hänvisa de fördömande personerna till deras egna samveten. Så borde vi göra. Vi dömer lätt varandra. Vi har också lätt att döma dem som fördömer. Det blir en ond cirkel. Jesus myndigförklarar även den som verkar fördömande. Riskfyllt. Men klokt.

På väggen såg jag en kalkmålning. En ängel håller i en vågskål. Till höger försöker ett gäng smådjävlar tynga ner skålen. Men den väger ändå tyngst till vänster. Där lägger Kristus något. Kanske en oblat.

Grunden för att inte döma sin medmänniska. Vetskapen om att själv vara frikänd. Och i mässans mysterium blir denna befrielse tillgänglig.

Jag har aldrig tidigare sett en liknande kalkmålning.