Biskopsval

(An English version follows below.)

För en tid sedan fick jag frågan om jag kunde tänka mig att bli biskop i Växjö stift. Jag svarade med glädje: Ja! Det var början på en spännande process/resa. Den har tagit en del energi. Men även gett energi. Att några personer ville nominera mig och på olika sätt föra fram mig som en tänkbar biskop, kändes stort och känns fortfarande stort. Min bön är att de nu hittar sin väg tillsammans med den som till slut blir vald till biskop, den 3 december.

Igår blev det nämligen klart att det inte blir jag. Till stiftet och de två kvarvarande kandidaterna, Fredrik och Thomas, önskar jag Guds välsignelse.

För mig går livet vidare. Just nu i Nairobi. Tillsammans med trossyskon från olika delar av den världsvida kyrkan. Vi läser bibeln tillsammans. Och vi läser i varandras livsböcker – i den utsträckning vi vill och kan dela våra berättelser. Underbart.

Alla kände till att det var biskopsval igår. En dag då vi läste Lukasevangeliet 24:13-35. Berättelsen om Emmausvandringen. Jag var en smula frånvarande – delvis fysiskt men även rent mentalt. Sista passet var jag dock med. När grupperna gjort sina redovisningar, fick jag möjlighet att dela mina känslor några minuter.

Soave's skor gav mig något att tänka på. Hur
ser vägen ut, som mina skor vandrar?

Utifrån Emmausvandringen upplevde jag att jag nu är tillbaka till början av vandringen. Jag får börja om. Bilden för mig blev tydlig på Soave’s skor, som föreställer en spiral.

Min livsvandring har gått i en cirkel och att jag är redo att fortsätta där jag var nyss. Men omvägen har inte varit utan mening.

Så bad Soave, som är en av våra ledare, att de andra deltagarna från Sydafrika skulle komma fram. Mbali (hennes namn betyder blomma) och Kgomotso (hennes namn betyder tröst) tog mig i varsin hand. Tillsammans med resten av gruppen bildade vi en ring.

Sedan sjöng och dansade vi en sång på kiSwahili, som var direkt hämtad ur bibeltexten.

Karibia Yesu karibia, Karibia kwetu karibia

Texten betyder: kom nära, Jesus, kom nära. Kom nära oss, kom nära. Det är verkligen också min bön just nu.

Därefter sjöng vi en sydafrikansk sång, där vi i dansen byter riktning, för att vi behöver ändra våra liv. En välbekant sång som vi ofta sjunger och dansar i Sydafrika.

Sista sången hade en text med orden:

Why don’t you bright in the corner where you are?

Betydelse: Varför lyser Du inte i det hörn där Du är? Ja, det är en relevant fråga. Till slut bad Kgomotso, på uppmaning av Soave, för att jag skulle välkomnas tillbaka till Sydafrika.

En mycket stark avslutning. En befriande sång- och dansupplevelse. Och bön. I en trygg grupp. I den världsvida kyrkan. På början av vägen till mitt Emmaus. Och Jesus kom och slog följe med oss.


Election of a bishop

Some time ago I was asked if I was prepared to be one of the candidates when Växjö diocese in Sweden was going to elect a new bishop. With joy I answered: Yes! And an interesting process/journey began. It has taken some energy but I have also gained energy from it. The fact that some persons wanted to nominate me as a possible bishop felt special and it is still special. My prayer is that they will be happy together with the person, who will be elected bishop on 3 December.

Yesterday it became clear that this person is not me. To the diocese and the two remaining candidates, Fredrik and Thomas, I wish God’s blessing.

For me, life goes on. At the moment in Nairobi. Together with fellow Christians from different parts of the world wide church. We read the bible together. And we read in each other’s lives’ books. Insofar as we are happy to share them with one another. Wonderful.

Everyone was aware that Växjö diocese was electing a new bishop today. It happened the day when we read Luke 24:13-35 together. The story about the walk to Emmaus. Naturally I have been a bit absent – partly physically but also mentally. The last session, however, I got the opportunity to share my feelings with the group a couple of minutes.

The shues of Soave inspired me. Which
path are my shoes going to follow?

With reference to the Emmaus walk, I experience that I now am back at the start of my walk. To a new beginning. An image, on the shoes of Soave, picturing a spiral, made this clear.

My life’s journey has had this form and I am prepared to continue where I was recently. But the detour has not been meningless.

Soave, who is one of our facilitators, then asked the other participants from South Africa to come in front. Mbali (her name means flower) and Kgomotso (her name means comfort) took my hands, one on each side. Together with the rest of the group we formed a circle.

And then we danced and sang a song in kiSwahili, with words directly from the biblereading.

Karibia Yesu karibiaKaribia kwetu karibia

The meaning is: Come close, Jesus, come close. Come close to us, come close. This is in deed also my prayer right now.

Thereafter we sang a South African song, where we change direction in the dance, because we need to change our lives. A well known song we often sing and dance in South Africa.

The last song had a text with the words:

Why don’t you bright in the corner where you are?

Also a relevant question. Finally Kgomotso prayed, to make me feel welcome back to South Africa.

This was very powerful. A liberating dance- and singing experience. Prayer. In a safe space. In the world wide church. In the beginning of the road to Emmaus. And Jesu drew near and walked with us.