Min första kyrkoherde

Idag har jag varit i Nora i Bergslagen och hållit i en ”kontraktsdag för kyrkvärdar och andra bibelintresserade”. Det är tredje gången gillt. Vi hade satt ett datum i september 2019, när jag var helt ny på Svenska Bibelsällskapet. Då blev det inställt på grund av för få anmälda. Nästa datum blev inställt på grund av pandemin. Men nu hände det. Så roligt att få möta människor med intresse för Bibeln. Och så roligt att få möta Gunnar Strömgren, min första kyrkoherde. Jag prästvigdes 1987 och mitt missiv (första tjänst) blev i Norsjö pastorat i Västerbotten, där Gunnar var kyrkoherde. Det kan inte ha varit enkelt att vara min kyrkoherde. Jag var ung och driftig. Visste vad jag ville och hade onödigt många principer, som jag ogärna kompromissade med. Men Gunnar såg nog personen bakom ytan och insåg att jag ville väl och även hade en förmåga att möta människor mitt bland mina bestämda åsikter. Han litade helt enkelt på mig och det fick mig att växa. För detta är jag tacksam (så här kvällen före Tacksägelsedagen).

Det var så fint att få sitta ner och samtala om då och nu. Gunnar är 90 år men pigg i tanken. Kontraktsdagen hade temat:

Bibeln i församlingen och mitt eget liv

Gunnar bidrog mycket påläst in i samtalet under dagen. Och jag förstod att han är med och bidrar in i flera bibelstudiegrupper. Imponerande!

Gunnars stora engagemang har annars varit Lutherhjälpen. Han var suppleant i styrelsen för Lutherhjälpen på riksnivå. Därför har han många gånger mött dåvarande direktorn för Lutherhjälpen, Ebbe Arvidsson, som ju också varit Generalsekreterare för Svenska Bibelsällskapet. Så härligt när trådar knyts ihop i livet.

Gunnar hade en rolig anekdot i samband med Ebbe Arvidsson. Vid ett tillfälle hade Ebbe frågan Gunnar:

- Ska Du predika i morgon?

- Nej, svarade Gunnar, men i övermorgon.

Ebbe hade ställt frågan en fredag. Detta berättade Gunnar för mig idag och jag mindes då hans ganska underfundiga, lågmälda humor.