Bibel 2000 = Pilotöversättningen 2021

Idag har jag läst två verser i Första Johannesbrevet som översätts exakt likadant i Bibel 2000 som i Pilotöversättningen 2021. Skälet är nog helt enkelt att den översättning som gjordes av Bibelkommissionen står sig. Varför ändra på något som redan är bra? Döm själv!

Bibel 2000

Om vi bekänner våra synder är han trofast och rättfärdig, så att han förlåter oss synderna och renar oss från all orättfärdighet. Om vi säger att vi inte har syndat gör vi honom till lögnare, och hans ord finns inte i oss (1 Joh 1:9-10).

Pilotöversättningen 2021

Om vi bekänner våra synder är han trofast och rättfärdig, så att han förlåter oss synderna och renar oss från all orättfärdighet. Om vi säger att vi inte har syndat gör vi honom till lögnare, och hans ord finns inte i oss (1 Joh 1:9-10).

Idag skriver jag om "livets ord"

Den uppmärksamme ser att jag skriver med små bokstäver. Jag gör det för att det är så det står i 1 Joh 1:1 enligt Svenska Bibelsällskapets Pilotöversättning. (Och så stavas det även i Bibel 2000. (Jag blir nyfiken och tittar i KB 1917. Där står det ”livets Ord”. I Karl XII står det utan stora bokstäver: livsens ord. Men i Folkbibeln är det versaler (stora bokstäver) på båda orden: ”Livets ord”.) 

Jag satt och lyssnade på översättarna just när denna vers diskuterades. Men då gällde det inte stor eller liten bokstav utan alternativa sätt att översätta begreppet. Skulle det exempelvis kunna översättas med ”del levande ordet” eller ”ordet som ger liv”. Pilotöversättningen återger det samtalet i en not:

1:1 livets ord Den grekiska formuleringen kan tolkas på flera sätt, exempelvis som »det levande ordet« eller »ordet som ger liv«.

Nu blev det till slut ändå det inarbetade ”livets ord”. Det ligger i linje med översättningsdirektiven. Att ligga aningen närmare grundtexten och behålla den dubbeltydighet som ibland göms i grekiskan. Då får vi som använder översättningen i stället samtala om vad vi uppfattar. 

Jag följer Bibelsällskapets bibelläsningsplan: 

Bibelläsning och bön.

Jag läser den på Bibeln.se, där jag på ett enkelt sätt får fram dagens textavsnitt. Idag är det de fyra första verserna i Första Johannesbrevet. Här kommer de först enligt Bibel 2000: 

Bibel 2000

Det som var till från begynnelsen, det vi har hört, det vi har sett med egna ögon, det vi har skådat och har tagit på med våra händer, det är vårt ärende: livets ord. Ja, livet blev synligt, vi har sett det och vittnar om det, och vi förkunnar för er det eviga livet, som var hos Fadern och blev synligt för oss. Det vi har sett och hört förkunnar vi för er, för att också ni skall vara med i vår gemenskap, som är en gemenskap med Fadern och hans son Jesus Kristus. Detta skriver vi för att vår glädje skall bli fullkomlig (1 Joh 1:1-4). 

Pilotöversättningen 2021

Det som var från begynnelsen, det vi har hört, det vi har sett med egna ögon, det vi skådade och våra händer rörde vid, det förkunnar vi: livets ord.  Och livet uppenbarades, och vi har sett det och vittnar om det och förkunnar för er det eviga livet, som var hos Fadern och uppenbarades för oss. Ja, det vi har sett och hört förkunnar vi också för er, för att också ni ska ha gemenskap med oss, och ingå i vår gemenskap med Fadern och med hans son Jesus Kristus. Och detta skriver vi för att vår glädje ska bli fullkomlig (1 Joh 1:1-4).

Det är inte så stora skillnader. Den mest påtagliga är att Pilotöversättningen 2021 skriver att ”livet uppenbarades” där Bibel 2000 skriver att ”livet blev synligt”. (Även Folkbibeln använder ordet ”uppenbarades”.) Jag vet inte hur Du uppfattar det men för mig ger det en signal om att ”livet” syftar på Jesus, som ju själv säger sig vara bland annat livet.

Jesus svarade: »Jag är vägen, sanningen och livet. Ingen kommer till Fadern utom genom mig (Joh 14:6 - Bibel 2000).

I Jesus uppenbaras Gud. Jesus beskrivs ju också som ”ordet” av samme evangelist:

Och Ordet blev människa och bodde bland oss, och vi såg hans härlighet, en härlighet som den ende sonen får av sin fader, och han var fylld av nåd och sanning (Joh 1:14 - Bibel 2000).

I detta sammanhang skrivs dock "ordet" med stor bokstav, som synes. Det går alltid att översätta på olika sätt. Och stor eller liten bokstav är ju inte det viktigaste. I de grekiska manuskripten är alla bokstäver stora. Men att olika översättningar väljer olika och att samma ord (sic!) kan skrivas med både stor och liten bokstav beroende på sammanhanget gör också att vi tänker ett varv till. Och det tror jag är bra.

Vet Du vem Syzygos var?

Det är inte så konstigt att Syzygos är en av Bibelns mest okända personer. Syzygos dyker upp i Filipperbrevets fjärde och sista kapitel. I 1917 års bibelöversättnings får Syzygos ett något annat namn:

KB 1917

Ja, också till dig, min Synsygus — du som med rätta bär det namnet — har jag en bön: Var dessa kvinnor till hjälp, ty jämte mig hava de kämpat i evangelii tjänst, de såväl som Klemens och mina andra medarbetare, vilkas namn äro skrivna i livets bok.

Men han har inte alltid funnits där. I Bibel 2000 skriver Paulus till någon, som han beskriver som en verklig vän. Där väljer översättarna att uppfatta ordet ”syzyge” (σύζυγε) som ett substantiv: ”vän”.

Bibel 2000

Ja, dig också, som är en verklig vän, ber jag: hjälp dem, ty de har kämpat för evangeliet tillsammans med mig, liksom Clemens och mina andra medarbetare som har sina namn i livets bok.

Men i Pilotöversättningen 2021 återgår alltså till tanken att det är ett egennamn. Men nu blir Synsygus istället Syzygos:

Pilotöversättningen 2021

Ja, jag ber också dig, Syzygos, du som gör skäl för ditt namn: hjälp dessa två, som har kämpat för evangeliet tillsammans med Klemens och mina övriga medarbetare, som har sina namn i livets bok.

Det är värt att notera att KB 1917 framhäver att personerna som versen refererar till, Euodia och Syntyche, faktiskt är kvinnor. Det gör varken Bibel 2000 eller Pilotöversättningen. På grekiska står inte ordet ”kvinnor” utan ”dessa” men det är skrivet i femininum: αὐταῖς. Jag gillar på något sätt KB 1917, som understryker detta faktum, att Paulus hade kvinnor som medarbetare.

När jag googlar på namnet Syzygos dyker det upp både vetenskapliga artiklar och kopplingar till exempelvis gnosticism och manikeism. Just nu nöjer jag mig med att konstatera att Paulus riktar sig till en person, vars namn röjer att han var en vän.

Kära syskon

På några ställen i Filipperbrevet skriver Paulus – enligt Pilotöversättningen 2021 – ”kära syskon” i stället för ”bröder”. Så är fallet i Fil 1:12 (”bröder”) och i Fil 4:1 (”kära bröder”). I början av samma stycke som det senare exemplet finns också översättningen ”kära syskon” enligt Pilotöversättningen 2021. På grekiska står det hela tiden ”adelphoi” (ἀδελφοί). Ordagrant betyder det bröder men på nytestamentlig grekiska (koiné) liksom i romanska språk, används ordet ”bröder” också för att tilltala en grupp som består av både systrar och bröder. Alltså är ”syskon” en möjlig översättning. Om det är rimligt att antaga att de som tilltalas är både kvinnor och män. Och det menar jag är rimligt. Paulus skriver förhållandevis ofta om kvinnor som ledare i de olika församlingarna. Att han skulle skriva uteslutande till män förefaller märkligt. Så jag stödjer verkligen Pilotöversättningen 2021 när den väljer syskon. Själv har jag glädjen att ha tre syskon. En syster och två bröder. När jag skriver ett mejl till alla tre börjar jag alltid med orden ”Kära syskon”.

Men B2000 har inte varit helt okänslig inför detta. Jag har inte tänkt på det förut men i Fil 3:17 står det:

Bibel 2000

Ta mig till föredöme allesammans, och se på dem som lever efter det exempel vi har gett er.

Pilotöversättningen 2021

Kära syskon, följ samma exempel som jag, och se på dem som lever på det sättet, precis som ni har oss till förebild.

Alltså, Bibel 2000 är ganska klurigt med ordet ”allesammans”. Då behöver översättaren inte ta ställning i genusfrågan. Men å andra sidan går närheten förlorad. Bröder/systrar/syskon beskriver ju en intim relation. Det gör inte ”allesammans” på samma sätt.

Det är även andra skillnader i denna vers. Men där slutar mina grekiskakunskaper att vara till hjälp. Jag vet dock att grekiskan, enligt de exegeter som gjort Pilotöversättningen 2021, lutar åt att Filipperna uppmanas att förja samma exempel som Paulus (det innebär ju att följa Kristus) istället för det som Bibel 2000 antyder, att de uppmanas ha Paulus som föredöme. Nu kommer det ju i versens senare del, att de uppmanas leva efter samma exempel som Paulus, så båda översättningarna säger samma sak. Men möjligen är Pilotöversättningen lite tydligare, att det inte är Paulus som är detta exempel utan någon annan (Kristus). Det uttryck som Paulus använder på grekiska är ”symmimetai mou” συμμιμηταί μου, som ordagrant betyder ”imitera tillsammans med mig”. Fint!

Pilotöversättningen går enkelt att beställa från Bibelbutiken. Länken kommer här. Det finns ockå ett enkelt studiematerial med förlag till 6 samlingar. Verkligen något att göra i församlingen under hösten.

Är Torah ett svenskt ord?

I min läsning av Filipperbrevet enligt Bibelsällskapets pilotöversättning har jag kommit till det tredje kapitlet. Där dyker ett intressant ord upp, nämligen ordet

Torah

Ordet är hebreiska och stavas då תּוֹרָה men uttalas likadant. Är det så det står i den grekiska grundtexten? För Filipperbrevet är väl inte skrivet på hebreiska? Vad är det som har hänt här?

På grekiska står det nomos (νόμος). Det kan översättas lag eller lära. Fil 3:5-6 lyder enligt Bibel 2000:

… jag som blev omskuren på åttonde dagen, som är av Israels folk och Benjamins stam, en hebré född av hebreer, i laglydnad en farisé, i trosiver en kyrkans förföljare, i rättfärdighet efter lagen en oförvitlig man.

Men i Pilotöversättningen är det mycket annorlunda:

Jag blev omskuren på åttonde dagen, jag är av Israels folk och Benjamins stam, en hebré född av hebreer, i fråga om Torah en farisé, i fråga om hängivenhet en församlingens förföljare och i rättfärdighet enligt Torah oklanderlig.

I en not till Fil 3:6 skriver översättarna:

Torah Andra möjliga översättningar: läran eller lagen. Torah förenade alla judar, men tolkningen och tillämpningen av Torah i religiös praxis skilde dem åt. Paulus bekräftar här att han varit farisé och praktiserat Torah enligt fariseisk tolkningstradition. Det grekiska ord som Paulus använder är nomos, vilket normalt betyder »vana» eller »sedvänja», men också »lag».

Svenska Akademiens ordbok har med ordet Torah. På en sida där tre olika ordböcker eller ordlistor som Svenska Akademien har hand om, står följande förklaringar:

Guds (ned­skrivna) ord till det judiska folket

Samling heliga skrifter inom judendomen

De fem moseböckerna, pentateuken; den judiska lagen

Med andra ord är det inte märkligt att använda ordet Torah i en svensk text. Däremot är det kanske ovanligt att översätta det grekiska ordet nomos med Torah.

Det ska bli spännande att höra hur reaktionerna på detta blir. Vi uppmanar alla som vill höra av sig att skriva till NT2026@bibeln.se där vi samlar alla synpunkter.

Maktkamp i Trosa kyrka

Hustrun och jag har tillbringat helgen i Trosa – världens ände. Vi hälsade på goda vänner. Mycket trevligt. Uffe och Lisa är våra goda vänner sedan många år tillbaka. I morse ledde Uffe, som är präst i Trosa, högmässan och det var fint att få fira mässa i en välfylld kyrka. Så välfylld den nu kan bli när det enligt restriktionerna bara får komma 50 personer.

Klockan två idag bänkade vi oss i kyrkan igen. Då var det dags för en föreställning av teaterföreställningen

Mot tyrannen stån upp.

Det handlade om Kristina Gyllenstierna  som var hustru till Sten Sture den yngre. När maken dödats i strid ledde den höggravida Kristina motståndet mot Kristian II i Stockholm men tvingades kapitulera den 5 september 1520 ett par månader före Stockholms blodbad i november samma år.

Kristina Gyllenstierna ligger begravd i Trosa landskyrka. Hon hade många kopplingar till olika slott i Trosa med omnejd. T ex Hörningsholm, Tullgarn och även Nyköpingshus. Kuriosa är att Hörningsholm, där hon avled, nu ägs av Carl Bonde, som även äger Bordsjö i Aneby kommun. Både Uffe och jag har varit präster i Aneby.

Det var Vibeke Nielsen som spelade Kristina och Jan Svedman gjorde en mindre roll som hennes kaplan, Johannes. Upplägget var sådant att det var den åldrade Kristina som såg tillbaka på sitt liv, med hjälp av kaplanen.

Föreställningens starkaste ögonblick var när de mindes blodbadet och på scenen bad för alla som drabbas av död och skräck i krigstillstånd. Då kändes det som om teatern för ett ögonblick övergick i gudstjänst – vi var ju ändå i ett kyrkorum – och jag tror fler än jag bad för människorna i Afghanistan.

För parallellen mellan de olika ätterna i dåtidens Sverige, som stred mot varandra med religiösa förtecken och inblandningen av främmande makt i form av Kristian II påminner väldigt mycket om situationen i Afghanistan. Klaner eller ätter är en smaksak. Givetvis finns det enorma skillnader och jag vill inte ge mig in på att dra paralleller när det gäller vilka som eventuellt har rätt eller fel. Ytterst drabbas folket av den maktkamp, som oftast handlar om ledarskiktets oförmåga att bortse från sitt eget maktbegär och i stället inse att de tjänar människorna.

Det som händer i Afghanistan är oerhört tragiskt. Jag vet alldeles för lite men jag förstår av reaktioner från de afghaner som finns i Sverige att många är oerhört oroliga. Ett förbönsämne!

Därför var det gott att få börja dagen med högmässa. I vår bön kunde vi få bära fram människorna i Afghanistan liksom annan nöd i världen. Ulf predikade som vanligt medryckande och i nattvarden kunde vi på ett corona-säkert sätt få ta emot ny kraft för veckan som ligger framför oss. En god helg.

Är Bibeln moderat?

I slutet av andra kapitlet i Filipperbrevet tror jag mig kunna se ett exempel på det som inom bibelöversättningen kallas för ”moderat funktionell ekvivalens”. Låt mig förklara.

Formell ekvivalens betyder att översättningen ligger nära källspråket. I detta fall grekiska. Funktionell ekvivalens innebär att en översättning ligger närmare målspråket – det språk till vilket texten översätts. I detta fall svenska. Bibel 2000 är ett exempel på en översättning som påverkats av en internationell trend att översättningarna skulle vara just funktionella. Nu slår pendeln åt andra hållet. Pilotöversättningen är inte gjord utifrån formell ekvivalens men ligger aningen mer åt det hållet. Därav begreppet moderat funktionell ekvivalens. (Som läsaren nu förstår har det inget med svensk inrikespolitik att göra!) Så till mitt exempel som är Fil 2:19-24:

Bibel 2000

Herren Jesus ger mig hopp om att snart kunna skicka Timotheos till er, så att jag kan få nyheter om er och vara vid gott mod även jag. Jag har ingen annan med samma förmåga att känna det rätta ansvaret för er. Alla tänker bara på sitt, ingen på Jesu Kristi sak. Men ni vet vad han har gett prov på. Som en son hjälper sin far, så har han arbetat för evangeliet tillsammans med mig. Honom hoppas jag alltså kunna skicka så snart jag har sett hur det går för mig. I min tro på Herren litar jag på att snart också kunna komma själv.

Pilotöversättningen 2021

I herren Jesus hoppas jag kunna skicka Timotheos till er snart, så att jag kan vara vid gott mod när jag fått veta hur ni har det. Jag har ingen annan som så uppriktigt kommer att ha omsorg för er. För alla är inriktade på sitt eget, inte på det som gäller Jesus Kristus. Men ni vet vad han klarar. Han har arbetat hårt för evangeliet tillsammans med mig, som en son vid sin fars sida. Honom hoppas jag alltså kunna skicka så snart jag har sett hur det går för mig. I Herren är jag säker på att också själv kunna komma snart.

I en not till första versen i Pilotöversättningen står det:

2:19 I herren Uttrycket återkommer i Fil 2:24 och inramar därmed det korta stycket om Paulus medarbetare Timotheos.

Det kallas en "inclusio" inom exegetiken och den är tydlig på grekiska. En stilistisk effekt. Men det gick nästan förlorad i Bibel 2000, som ville ligga närmare svenskan och göra de båda versarna mer begripliga på svenska, på bekostnad av grekiskan.

Det visar att det rör sig om två olika översättningsprinciper. Båda har sina fördelar. På ett sätt kan det sägas vara en smaksak. Det handlar ofta inte om rätt eller fel utan om olika. Och det positiva är att vi kommer att ha Bibel 2000 kvar, även när NT 2026 är klart.

Är Du med på noterna?

I vår kommande bibelöversättning – NT2026- kommer notapparaten att bli en viktig del. Noterna tillhör inte bibeltexten men de tillhör översättningen. De förklarar hur översättarna resonerat och ibland ger de förslag på alternativa översättningar.

I dagens avsnitt av Filipperbrevet uppskattar jag särskilt en not. Först kommer Fil 2:13-14 i Bibel 2000, sedan i Pilotöversättningen 2021.

Bibel 2000

Ty det är Gud som verkar i er så att ni både i vilja och gärning förverkligar hans syfte. Gör allting utan knot och utan förbehåll

Pilotöversättningen 2021

För det är Gud som verkar i er så att ni både i vilja och gärning förverkligar Guds avsikter. Gör allt utan att muttra och tveka.

Det finns flera saker att kommentera. Dels att Gud benämns som ”Gud” och inte ”han” i den senare versionen. Dels att vers 14 har bytt två substantiv mot två aktiva verb. Men vers 13 är annars i stort sett identisk i de båda översättningarna.

Det jag vill kommentera är noten till vers 13. I Bibel 2000 finns ingen not till just denna vers. Så här står det i Pilotöversättningen 2021:

2:13 förverkligar Guds avsikter Ordagrant: för välbehagets skull eller för utväljelsens skull. Bakom det grekiska ordet eudokia anas en hebreisk term som handlar om utvaldhet och predestination. Synen på predestinationen respektive fri vilja var en vattendelare i den samtida judendomen. Att Gud är verksam både i människans vilja och handlande var en fariseisk ståndpunkt som Paulus förefaller hålla fast vid. Jfr Fil 3:5.

Översättarna uttrycker sig inte bergsäkert. Det anas en hebreisk term och Paulus förefaller. Men med det sagt verka i alla fall översättningen antyda att Paulus lutar åt någon form av predestinationslära. Vilket ju på ett motsägs i vers 14. Om Gud nu verkar i deras vilja, är det väl i så fall Gud som gör att de muttrar? Jag måste erkänna att jag inte alltid hänger med, när det gäller tanken på predestination. Om Gud redan har bestämt hur vi ska agera är det väl ingen idé att bry sig?

Men det är bra att noterna för in dessa diskussioner. Det kommer att vara till hjälp i bibelsamtal och bibelstudier.

Sedan ska det sägas att även Bibel 2000 har rikligt med noter. Men inte just vad gäller denna vers.

Filipperbrevet 2:5-11 är kanske inte en hymn

Från mina egna teologistudier minns jag att Filipperbrevet 2:1-11 ibland beskrevs som en hymn. Eller åtminstone tror jag att jag minns det. När jag läser Bibel 2000 finns inget i översättningen som avslöjar att det skulle vara en hymn. Då hade nog översättarna valt poetisk sättning. Och läser jag i LarsOlov Erikssons kommentar till Filipperbrevet i kommentarserien KNT (som nu förläggs av Bibelsällskapets förlag) utgiven 1982, skriver han uttryckligen:

Menar vi med beteckningen ”hymn” detsamma som ordet anger i den grekiska och senare kristna litteraturen, nämligen en i gudstjänsten brukad lovsång till Gud/gudar, passar benämningen knappast in på Fil 2:6-11 som vi nu har texten.

Därför har inte heller Pilotöversättningen 2021 behandlat avsnittet som en hymn. Det tror jag förklarar varför texten inte heller i denna översättning ges en extra poetisk lyftning.

Men googlar jag på Fil 2:5-11 hymn får jag många träffar. Det hävdas både här och där att forskare ser den som en hymn. Och avsnittet ges inte sällan namnet "Kristushymnen". Men vad säger Du? Är det en hymn?

Låt det sinnelag råda hos er som också fanns hos Kristus Jesus. Han ägde Guds gestalt men vakade inte över sin jämlikhet med Gud utan avstod från allt och antog en tjänares gestalt då han blev som en av oss. När han till det yttre hade blivit människa gjorde han sig ödmjuk och var lydig ända till döden, döden på ett kors. Därför har Gud upphöjt honom över allt annat och gett honom det namn som står över alla andra namn, för att alla knän skall böjas för Jesu namn, i himlen, på jorden och under jorden, och alla tungor bekänna att Jesus Kristus är herre, Gud fadern till ära.

Pilotöversättningen 2021

Ni ska ha det sätt att tänka som också Kristus Jesus hade. Han ägde Guds gestalt, men betraktade inte sin jämlikhet med Gud som ett byte, utan avstod allt, tog en tjänares gestalt och blev som en av oss. I mänsklig skepnad ödmjukade han sig och blev lydig intill döden, döden på ett kors. Därför har också Gud upphöjt honom över allting annat och gett honom namnet över alla namn, för att i Jesu namn varje knä ska böjas, i himlen, på jorden och under jorden, och varje tunga bekänna att Jesus Kristus är herre, Gud fadern till ära.

En anledning till att idén om att detta från början är en hymn omhuldas hos många kanske är Olov Hartmans fantastiska psalm, med nummer 38 i den Svenska Psalmboken:

För att du inte

tog det gudomliga

dig till krona,

för att du valde

smälek och fattigdom

vet vi vem Gud är.

 

För att du lydde

fram till det yttersta –

döden på korset,

vet vi vad seger,

vet vi vad väldighet,

vet vi vad Gud är.

 

För att du nedsteg

hit till de plågade,

hit till de dömda,

vet vi att ingen

ensamhet finnes mer,

vet vi var Gud är.

 

Därför skall alla

sargade, döende,

alla de dömda,

säga med alla

heliga, saliga:

Jesus är Herre.

 

Därför skall alla

världar och varelser,

allt som har varit,

är och skall komma,

en dag bekänna det:

Jesus är Herre.

Att detta är en hymn råder det ingen tvekan om. Men förebilden kanske inte är det. Vilket inte på något sätt gör innehållet sämre. Att Kristus lämnade allt för att bli en del av skapelsen är oerhört trosstärkande. Både som en verklighet och som en förebild.

Rubrikerna finns inte i grundtexten

När jag var helt ny som generalsekreterare för Svenska Bibelsällskapet fick jag vara med på ett översättarseminarium. Jag minns att vi då diskuterade ordet ”bojor”. Är det begripligt för nutidsmänniskan? För ungdomar? Någon nämnde ordet ”fotboja” och då insåg vi att det ju ofta används. När jag nu läser Filipperbrevets första kapitel ser jag att ordet ”bojor” finns med och att det till och med hamnat i en rubrik. Just före vers tolv står i Bibel 2000 rubriken: ”Fånge för Kristi skull”. I Pilotöversättningen 2021 är rubriken: ”Paulus bär sina bojor i Kristus”. Det är spännande med rubrikerna. De står ju inte i grundtexten, så det är fritt fram för översättarteamet att sätta sina egna rubriker. Ett sätt att läsa den nya översättningen är just detta – att jämföra rubrikerna. Beskriver de nya rubrikerna bättre vad avsnittet handlar om?

Om Du som läser detta har synpunkter på detta eller något annat är Du varmt välkommen att skriva till NT2026@bibeln.se där vi systematiserar och reflekterar över alla synpunkter.

Just i detta kapitel är rubriksättningen speciell. Bibel 2000 sätter in en ny rubrik mitt i vers 18: ”Martyrdöd eller fortsatt verksamhet”. Pilotöversättningen 2021 håller ihop dessa båda stycken under samma rubrik. För inte heller styckesindelningen är given utifrån grundtexten. En översättning handlar alltså inte bara om ord och meningar utan om mycket mer. Även layouten hör till översättningen. Allt påverkar sammantaget hur vi uppfattar texten.

Idag har jag läst Filipperbrevet 1:12-26 och det är framför allt en detalj i själva texten som jag vill lyfta fram. I vers 21 skriver aposteln:

Bibel 2000

Ty för mig är livet Kristus och döden en vinning

Pilotöversättningen 2021

Att leva är för mig Kristus och att dö en vinst. 

Innehållet är ju detsamma men det uttrycks på olika sätt. Personligen gillar jag verbet i Pilotöversättningen. Att leva. Det känns mer aktivt och att jag är mer involverad. Vinst är också mer begripligt än vinning.

Jag fick en kommentar på Facebook på min senaste bloggpost. En god vän skrev:

Det blir allt tydligare i jämförelsen att Bibel2000 kännetecknas av ett redovisande passivt myndighetsspråk, medan Pilotöversättningen har en aktiv berättare. Läser man texterna högt så märker man skillnaden tydligt.

De som har gjort Pilotöversättningen bör känna sig nöjda.

Ska kärleken växa eller flöda över?

I min dagliga läsning av Filipperbrevet i ny språkdräkt har jag kommit till 1:3–11. Detta stycke är verkligen förändrat på ett antal punkter i den översättning som vi kallar Pilotöversättningen, om vi jämför med Bibel 2000.

Bibel 2000

Jag tackar min Gud var gång jag tänker på er, alltid, i alla mina böner för er alla. Och det är med glädje jag ber för er: ni har varit med i arbetet för evangeliet ända från första dagen, och jag är övertygad om att han som har börjat ett gott verk hos er också skall fullborda det till Kristi Jesu dag. Det är som sig bör att jag tänker så om er alla. Jag har er ju i mitt hjärta; både när jag bär bojor och när jag försvarar och befäster evangeliet delar ni allesammans nåden med mig. Gud kan vittna om att jag längtar efter er alla med Kristi Jesu ömhet. Och min bön är att er kärlek ständigt skall växa och bli rik på insikt och urskillning, så att ni kan avgöra vad som är väsentligt och stå rena och skuldfria på Kristi dag, fyllda av den rättfärdighet som är frukten av Jesu Kristi verk, Gud till ära och pris. 

Pilotöversättningen 2021

Jag tackar alltid min Gud, varje gång jag nämner er i mina böner för er alla, och det är med glädje jag ber mina böner. För ni har varit delaktiga i evangeliets sak från första dagen ända till nu, och jag är övertygad om att den som har börjat ett gott verk i er också ska fullborda det till Kristi Jesu dag. Det är rätt och riktigt att jag tänker så om er alla. För jag har er i mitt hjärta, alla ni som delar nåden med mig, både när jag bär bojor och när jag försvarar och bekräftar evangeliet. Gud är mitt vittne på hur jag längtar efter er alla med Kristi Jesu ömhet. Och detta är min bön: att er kärlek ska flöda över allt mer av insikt och urskillning i allt, så att ni kan avgöra vad som är viktigt och stå rena och klanderfria på Kristi dag, fyllda av den rättfärdighetens frukt som kommer genom Jesus Kristus, Gud till ära och pris.

Det första handlar om hur Paulus ber för församlingen i Filippi. Tänker han på dem eller nämner han dem? Enligt min grekiska ordlista kan det grekiska ordet μνείᾳ översättas på båda sätten. Går jag till mig själv vill jag gärna nämna personer jag ber för vid namn. Inte bara tänka på dem.

I nästa vers säger Paulus att de heliga i Filippi varit med eller varit delaktiga. Hårfin skillnad men ”delaktiga” känns mer på något sätt. Det grekiska ordet är κοινωνίᾳ (koinonia).  Däremot är ”arbetet för evangeliet” något mer aktivt än ”evangeliets sak”. På grekiska står det rätt och slätt τὸ εὐαγγέλιον (evangeliet) om jag ser rätt.

När Paulus i nästa vers talar om Gud använder Pilotöversättningen det könsneutrala ”den” medan Bibel 2000 skriver ”han”. Här följer översättarna direktiven från Svenska Bibelsällskapets styrelse. Jag håller med. De gånger det går att översätta med andra ord än ”han” och ”honom” är det bra. Innebörden förändras ju inte.

Den andra delen av vers sju är spännande. Där har översättarna följt meningsbyggnaden i grundtexten och versen får därmed en delvis annan innebörd.  

Bibel 2000

Jag har er ju i mitt hjärta; både när jag bär bojor och när jag försvarar och befäster evangeliet delar ni allesammans nåden med mig. 

Pilotöversättningen 2021

För jag har er i mitt hjärta, alla ni som delar nåden med mig, både när jag bär bojor och när jag försvarar och bekräftar evangeliet.

Enligt Bibel 2000 verkar det som om de kristna i Filippi endast delar nåden med Paulus när han bär bojor och försvarar och befäster evangeliet. I Pilotöversättningen delar den nåden med honom redan från början. Sedan är det ju en smaksak om man väljer ordet ”bekräftar” eller ”befäster”.

I den åttonde versen är frågan om ”Gud är mitt vittne” eller om ”Gud kan vittna”. Även där är betydelseskillnaden minimal. Däremot är det skillnad på huruvida filippernas ”kärlek ska flöda över allt mer” eller om deras ”kärlek ständigt skall växa och bli rik”. Åtminstone tror jag det blir stora skillnader i en predikan över denna vers.

Orden ”klanderfria” eller ”skuldfria” är kanske utbytbara. Det grekiska ordet är ἀπρόσκοποι och kan enligt min ordbok betyda antingen ”utan anstöt” eller ”otadlig”. (Ordboken är från sjuttiotalet. Jag köpte den för 63 kronor på den anrika bokhandeln LundeQ i Uppsala, när jag började andra årskursen på Fjellstedtska skolan och vi skulle påbörja våra grekiskastudier).

I dagens sista vers finns också en annorlunda översättning. Visst är det skillnad på ”rättfärdighetens frukt” och ”den rättfärdighet som är frukten av”? När jag läser den grekiska texten blir jag inte klok på vilket som är rimligare. Men på svenska blir ju olika innebörd. Ska jag vara ärlig förstår jag inte riktigt vad som menas med ”rättfärdighetens frukt”. Är det inte bättre och tydligare att rättfärdigheten är en frukt av Jesu Kristi verk? Jag får fråga översättarna hur de tänkte. Då kan jag säkert få lära mig något nytt.

Filipperbrevet i ny språkdräkt

Som många vet är Svenska Bibelsällskapet i färd med att översätta hela Nya testamentet till svenska. Det ska vara klart 2026, då det är 500 år sedan Nya testamentet i sin helhet översattes till svenska för första gången. Detta år föddes också det som kom att kallas nysvenskan. Genom att bibelutgåvan spreds i hela det dåvarande riket påverkades språket överallt. Dessförinnan hade det funnits oerhört många varianter på stavning. Med NT 1526 kom en gemensam standard. Exempelvis gjorde bokstäverna å, ä och ö sitt inträde på allvar det året.

Som en del av detta stora projekt har vi detta år publicerat det vi kallar Pilotöversättningen. Där ingår Markusevangeliet, Filipperbrevet och Första Johannesbrevet. De finns utgivna i skriften

Här börjar evangeliet

Den kan beställas från Bibelbutiken. Länken kommer här.

I vår bibelläsningsplan har vi under första delen av året läst Markusevangeliet. Första Johannesbrevet kommer vi att läsa i september. Därför har jag bestämt mig för att läsa Filipperbrevet nu under augusti. Av olika skäl kom det inte med i bibelläsningsplanen.

Första verserna skiljer sig väldigt lite från Bibel 2000. Det är brevets inledande hälsning:

Bibel 2000

Från Paulus och Timotheos, Kristi Jesu tjänare, till alla de heliga i Kristus Jesus som bor i Filippi, särskilt församlingsledarna och medhjälparna. Nåd och frid från Gud, vår fader, och herren Jesus Kristus.

Pilotöversättningen 2021

Från Paulus och Timotheos, Kristi Jesu tjänare, till alla de heliga i Kristus Jesus som befinner sig i Filippi, tillsammans med församlingsledare och medhjälpare. Nåd och frid från Gud vår far och herren Jesus Kristus.

Bortsett från mindre detaljer är det två radikala förändringar

Befinner sig i

Bibel 2000 väljer en översättning där brevet är riktat till de heliga som ”bor i” Filippi. Pilotöversättningen vidgar begreppet till alla heliga som ”befinner sig i” Filippi. Det finns säkert skäl för båda översättningarna. På grekiska står det τοῖς οὖσιν ἐν Φιλίπποις och det betyder ordagrant ”de varandes i Filippi”. Som jag förstår det är det lika möjligt att välja ”befinna sig i” som ”bo i”.

En intressant koppling finns här till Svenska kyrkanskyrkoordning, som kom 2000. Då infördes ett begrepp som brukar kallas ”vistelsebegreppet”. Det betydde att församlingen inte bara skulle bry sig om de personer som är folkbokförda inom församlingens geografiska område utan alla som vistas där. Så här står det i 2 kap 1 §.

Församlingen har ansvar för den kyrkliga verksamheten för alla som vistas i församlingen.

När jag nu googlar på ordet vistelsebegreppet inser jag att det förekommer i andra sammanhang som exempelvis socialtjänsten och liknande samhälleliga funktioner. Så nyöversättningen i Filipperbrevet svarar kanske emot en större samhällsutveckling i Sverige. De som vistas – eller befinner sig – på en plats hör också dit. Inte bara de som bor där.

Tillsammans med

I Bibel 2000 fortsätter hälsningen med en bestämning, att Paulus och Timotheos ”särskilt” hälsar ”församlingsledarna och medhjälparna”. I Pilotöversättning står det inte så. Där läggs församlingsledarna och medhjälparna till utan att framhävas så starkt.

… tillsammans med församlingsledare och medhjälpare

Även här finns möjligen en påverkan av hur det omgivande samhället ser på relationen mellan ledare och andra i ett sammanhang. Min grekiska är inte så stark men skulle någon frågat mig skulle jag valt översättningen ”med” eller ”tillsamman med”. På grekiska står det σὺν ἐπισκόποις καὶ διακόνοις. Det betyder ordagrant

... med biskopar och diakoner.

Intressant igen. Det ord som ligger till grund för vårt ord ”präst” och ofta översätts med ”äldste” nämligen πρεσβύτερος är inte med i hälsningen.

Nu ska det sägas att den ganska sena uppdelningen av vigningstjänsten inom Svenska kyrkan i biskopar, präster och diakoner inte svarar mot hur urkyrkan såg på dessa ämbeten. Därför är det klokt att inte använda orden ”biskop” och ”diakon” i översättningen. Men det är ändå spännande att dessa ord används på grekiska.

Oavsett hur ledningsuppdraget i församlingen ser ut och benämns är det dock viktigt att ledarna i denna översättning inte hälsas ”särskilt” utan ”tillsammans med” alla de andra heliga.

---

Så spännande det är att läsa en ny bibelöversättning. Två inledande verser i en hälsning, som vi kanske många gånger hoppar över, innehåller stoff för reflektion både över teologiska och organisatoriska frågor. Jag återkommer med fler reflektioner.