Kraftlös

I julas la bilradion av. Jag hade skjutsat en son till tåget efter vårt gemensamma julfirande hos äldsta dottern. På hemvägen tänkte jag lyssna på Dagens eko men som sagt: radion var död. Vi pratade om det och tänkte att vi tar väl upp det med verkstan nästa gång. Det som i stället hände var att bilbatteriet la av. Tydligen gör bilar så. När batteriet är svagt lägger radion av.

En god vän erbjöd sig att bistå mig med starthjälp. Han hade startkablar. När vi stod med motorhuvarna öppna frågade jag:

- Kan Du det här

- Jag trodde att Du kunde?

Han visste dock mer än jag och vi lyckades sätta på kablarna utan problem. Men vår bil förblev död. Alltså fick vi förbereda bogsering till verkstan. Hustrun och jag lånade bil av en annan vän. Hustrun lyckades dock inte få ut bogserlinan, eftersom bakluckan inte gick att öppna och golvskivan i bagageutrymmet inte gick att fälla upp, om inte bakluckan var öppen. Då fick hon köpa en ny bogserlina. Med den lyckades vi bogsera bilen till verkstan och någon dag senare hade de satt in ett nytt batteri och bilen fungerade igen.

När bilradion några dagar senare återigen la av blev vi fundersamma. Ytterligare någon dag därefter skulle yngsta dottern låna bilen. Då var batteriet åter dött. Stendött.

Ikväll fick vi låna bil av äldsta dottern. Vi åkte till parkeringen. Rullade ut vår stendöda bil och satte fast bogserlinan. Efter tio meter gick bogserlinan av. Då stod vår bil mitt i en grindöppning med en grind som går igen efter någon minut. Innan vi hann rulla undan vår bil började grinden slå igen. Medan jag höll emot ena grinden, rusade hustrun mot panelen, där man slår in koden. Men eftersom det finns tre olika dosor, slog hon in på fel dosa. Jag höll emot och hon försökte igen. Då insåg vi att hon slagit in siffrorna på fel dosa och när hon hittat rätt, öppnades grindarna.

Vad göra? Vi visste att det fanns ytterligare en bogserlina i vår bil men att den inte gått att få fram på grund av den låsta bakluckan, som inte går att öppna med nyckel. Jag kröp inifrån bilen och lyckades på något sätt få ner handen emellan golvskivan i bagageutrymmet och väggen, så att jag kunde lirka upp bogserlinan.

Något senare gav vi oss iväg med våra mobiltelefoner påslagna. Vi hade valt att göra det på kvällen, eftersom det är mindre trafik. Två reflexvästar hade vi hängt på bilen. Eftersom batteriet var helt dött fungerade inte ens vår varningsblinkers.

Så började det regna. Lite otäckt eftersom jag inte såg något. Men hustrun meddelade via telefonen när hon bromsade in och när hon tänkte svänga. Alltså gick det bra. Ända tills batteriet i min mobiltelefon dog och allt blev tyst. Med andra ord satt jag i en mörk bil, bakom en vindruta med regn på utsidan och imma på insidan, utan telefonkontakt med hustrun och tänkte att jag inte kunde göra så mycket annat än att bara följa med. En övning i tillit.

Allt gick dock bra och nu står åter bilen på parkeringen utanför bilverkstan. Förhoppningsvis kan de hitta vad det är som gör att batteriet dör. För jag har ingen lust med fler bogseringar.