Bibelsällskapet – del 6: Oblater och altarskåp

Det kom som en fullständig överraskning för mig, när en av mina arbetskamrater berättade att en tidigare anställd beställt altarskåp. Det visade sig att PostNord bara kunde dela ut altarskåp om det även fanns oblater.

Låt mig förklara. Det finns ett grafiskt fackspråk.

ALTARSKÅP – En trycksak falsas till en 6- eller 8-sidig folder så att två flikar viks ut från mitten.

En sådan trycksak kan inte posten hantera, om de två flikarna inte hålls fast av en oblat. Låt oss konsultera den grafiska ordlistan igen:

OBLAT – Liten, ofta självhäftande etikett som används för att tex. försluta kuvert eller fästa svarskort.

Den anställda personen hade beställt en trycksak, som falsats till ett altarskåp. Samma person fick av PostNord veta att det behövdes en oblat. Sagt och gjort. Personen ringde till ett annat företag och beställde oblater. Dessförinnan hade personen sagt sig ringa från Bibelsällskapet. Den som besvarade samtalet svarade då vänligt.

Du vet att det är klisterlappar, va?

Vi hanterar många trycksaker. Foldrar med information om vårt arbete och bibelläsningsplanen är bara två exempel.

Sedan har vi också ett eget förlag. Bibelsällskapets förlag med underavdelningen Bibelakademiförlaget. Förlaget ger ut biblar och bibeltext. Det kan även handla om Bibeln som ljudbok. Bibelakademiförlaget ger ut handböcker, läromedel och populärvetenskap med anknytning till Bibeln.

En av förlagets viktigaste satsningar under de senaste åren är nyöversättningen av Dödahavsrullarna.

En av mina arbetskamrater har varit redaktör
för denna utgivning av Dödahavsrullarna.

Bibelsällskapet – del 5: Bibelbutiken

En viktig del av Bibelsällskapets arbete är vår butik. Utan att vara helt säker tror jag att de flesta bibelsällskap i världen har försäljning av biblar. Vår butik heter passande nog just

Bibelbutiken

När vi inventerade butiken strax före jul, var jag med en dag och räknade biblar. Det var nyttigt. Jag insåg att vi har många olika. Jag räknade de biblar som finns ute i den fysiska butiken. Det var mest svenska och engelska. Samt någon grekisk. I ett särskilt rum – på samma våning som vårt kontor – finns fler utländska biblar. Det är väldigt många. Nere i källaren finns ännu fler.

En av de roligaste idéerna är att framför allt församlingar kan köpa bibelpaket. De tio vanligaste utländska biblarna. Det kostar SEK 999, vilket innebär en hundring per bibel. Persiska, engelska, arabiska, dari, rumänska, tigrinya, ryska, spanska, albanska och finska. Smidigt, inte sant.

Stiftelsen Svenska Bibelsällskapets Bibelfond har visserligen copyright på Bibel 2000 men i butiken säljer vi alla slags översättningar. De viktigaste svenska översättningarna är utöver Bibel 2000: Svenska Folkbibeln och nuBibeln. Det är möjligt att det finns fler, som jag missat. (Någon av mina arbetskamrater får rätta mig!) Svenska Kärnbibeln tror jag är en expanderad översättning. Sedan finns också Nya testamentet på lätt svenska. Den bygger på Bibel 2000.

Låt mig också lyfta fram Biibbal 2019, som är Bibeln på nordsamiska. Denna historiska översättning kom förra året. Ett samarbete mellan de norska, finska och svenska bibelsällskapen.

Vi säljer annat i Bibelbutiken men biblar är kärnverksamheten. Vår butiksföreståndare kan mycket om biblar. Det går att ringa eller mejla och ställa specifika frågor. Det är min förhoppning att butiken ska bli mer och mer känd. Den som har en fråga kring olika bibelöversättningar eller bibelutgåvor ska såklart i första hand höra av sig till oss.

John S Pobee – In memoriam

John S Pobee 1937-2020

In 1983 I was still a young theological student in Uppsala. I studied missiology and we had a visiting professor from Ghana. John S Pobee. I cannot recall how many lectures he had. Maybe eight. It was very interesting, and I still remember some of his perspectives. To my surprise I found my notes from his lectures. The headings are:

Prologomena 

Religious Ontology and Epistemology of African Peoples

Sensus Communis

The Encounter

One story that he told, had to do with funerals. He said that he lived and worked in Accra, the capital of Ghana. He lived a modern life. Rather hectic. But if a relative died in the northern parts of Ghana he had to travel two days in order to participate in the funeral. If not, people would have started to be suspicious. Could his absence be a sign that he somehow, spiritually, was involved in the death of the relative?

At the end of his series of lectures the students decided to collect some money and buy him a present. We understood that he was interested in classical music. I got the task of buying a few records. As I was singing in the youth choir of Uppsala Cathedral – Schola Cantorum – I bought two of our records. I arranged with the professor, Carl F. Hallencreutz, to hand over the presenta in his office, where I could meet Prof Pobee. When I arrived, I saw a table and three coffee cups and some biscuits. What an opportunity to have a chat with two esteemed scholars.

However, I had invited my girl friend and another nine persons for supper the same day. She lived in a commune and I wanted to show off with some nice food. I had a busy schedule for the afternoon, buying ingredients and preparing the food. So, I had to decline and left the two professors with the coffee and biscuits.

Until today I have wondered: what would we have talked about? Maybe they wanted to offer me a scholarship in Ghana? I will never find out. Both are dead. What I know is that I am happily married to the person who was my girlfriend at the time. I guess I made the right decision.

From 1984 to 1998 Pobee was the associate director of the Programme of Theological Education at WCC in Geneva. Follow this link and read more.

Kraftlös

I julas la bilradion av. Jag hade skjutsat en son till tåget efter vårt gemensamma julfirande hos äldsta dottern. På hemvägen tänkte jag lyssna på Dagens eko men som sagt: radion var död. Vi pratade om det och tänkte att vi tar väl upp det med verkstan nästa gång. Det som i stället hände var att bilbatteriet la av. Tydligen gör bilar så. När batteriet är svagt lägger radion av.

En god vän erbjöd sig att bistå mig med starthjälp. Han hade startkablar. När vi stod med motorhuvarna öppna frågade jag:

- Kan Du det här

- Jag trodde att Du kunde?

Han visste dock mer än jag och vi lyckades sätta på kablarna utan problem. Men vår bil förblev död. Alltså fick vi förbereda bogsering till verkstan. Hustrun och jag lånade bil av en annan vän. Hustrun lyckades dock inte få ut bogserlinan, eftersom bakluckan inte gick att öppna och golvskivan i bagageutrymmet inte gick att fälla upp, om inte bakluckan var öppen. Då fick hon köpa en ny bogserlina. Med den lyckades vi bogsera bilen till verkstan och någon dag senare hade de satt in ett nytt batteri och bilen fungerade igen.

När bilradion några dagar senare återigen la av blev vi fundersamma. Ytterligare någon dag därefter skulle yngsta dottern låna bilen. Då var batteriet åter dött. Stendött.

Ikväll fick vi låna bil av äldsta dottern. Vi åkte till parkeringen. Rullade ut vår stendöda bil och satte fast bogserlinan. Efter tio meter gick bogserlinan av. Då stod vår bil mitt i en grindöppning med en grind som går igen efter någon minut. Innan vi hann rulla undan vår bil började grinden slå igen. Medan jag höll emot ena grinden, rusade hustrun mot panelen, där man slår in koden. Men eftersom det finns tre olika dosor, slog hon in på fel dosa. Jag höll emot och hon försökte igen. Då insåg vi att hon slagit in siffrorna på fel dosa och när hon hittat rätt, öppnades grindarna.

Vad göra? Vi visste att det fanns ytterligare en bogserlina i vår bil men att den inte gått att få fram på grund av den låsta bakluckan, som inte går att öppna med nyckel. Jag kröp inifrån bilen och lyckades på något sätt få ner handen emellan golvskivan i bagageutrymmet och väggen, så att jag kunde lirka upp bogserlinan.

Något senare gav vi oss iväg med våra mobiltelefoner påslagna. Vi hade valt att göra det på kvällen, eftersom det är mindre trafik. Två reflexvästar hade vi hängt på bilen. Eftersom batteriet var helt dött fungerade inte ens vår varningsblinkers.

Så började det regna. Lite otäckt eftersom jag inte såg något. Men hustrun meddelade via telefonen när hon bromsade in och när hon tänkte svänga. Alltså gick det bra. Ända tills batteriet i min mobiltelefon dog och allt blev tyst. Med andra ord satt jag i en mörk bil, bakom en vindruta med regn på utsidan och imma på insidan, utan telefonkontakt med hustrun och tänkte att jag inte kunde göra så mycket annat än att bara följa med. En övning i tillit.

Allt gick dock bra och nu står åter bilen på parkeringen utanför bilverkstan. Förhoppningsvis kan de hitta vad det är som gör att batteriet dör. För jag har ingen lust med fler bogseringar.

Bibelsällskapet – 4: Bibelbesök

Det blir helt klart en del resor i min tjänst som generalsekreterare för Svenska Bibelsällskapet. I söndags besökte jag Aneby. Det var Bibelns dag och då är det rimligt att jag är igång. Även fyra andra av medarbetarna var ute i landet och medverkade på olika sätt.

I Aneby firades ekumenisk gudstjänst i Allianskyrkan. Det var min uppgift att predika. En av prästerna i Aneby har jag haft som studerande, när jag undervisade i homiletik vid Svenska kyrkans utbildningsinstitut. Hon tog ett fint kort. Det finns ett uttryck som heter ”att ha Luther på axeln”. Men jag hade verkligen inte det, utan någon helt annan.

I söndags predikade jag i Aneby, i Allianskyrkan. (Foto: Sunniva Rettinger)

Efter gudstjänsten var det kyrkkaffe och jag fick berätta om vårt arbete. Det verkade som om det var uppskattat.

Kommande helg åker jag åt andra hållet. Då ska jag medverka vid en ekumenisk helg i Holmsund utanför Umeå. På lördagen ska jag hålla föredrag och på söndagen predika.

Under resten av våren kommer jag sedan besöka Jokkmokk, Jönköping, Lund, Kalmar och Falkenberg i olika sammanhang. Jag inser att jag har detta resande i generna. Min far arbetade på slutet av femtiotalet som resesekreterare för en organisation, som hette De kristna samfundens nykterhetsrörelse (DKSN). Idag heter den Hela Människan. Några år senare fick han tjänst för Svenska kyrkohjälpen. (Den slogs sedermera ihop med Lutherhjälpen). Innan han gick i pension var han återigen på resande fot i en organisation med namnet Kristen Fostran. Han tyckte om att åka runt och möta människor.

Med andra ord blir det många tågresor. Det är också positivt. Jag har alltid uppskattat tåg. Det går att arbeta på tåget. Ofta är det vackra vyer som passerar förbi utanför fönstret. Att sedan gå iväg till restaurangvagnen och dricka en kopp kaffe och äta en bulle. Det räcker gott för att känna att livskvalité.

En av mina arbetskamrater hjälper mig att packa en väska med material. Det kallas att vara kolportör. Det trivs jag med. Jag är ute i ett viktigt ärende. Genom att medverka till att fler människor upptäcker Bibeln och möjligheten att möta Gud, vet jag att jag något viktigt sker.

Om Du finns i ett sammanhang där ett bibelbesök skulle uppskattas: hör av Dig. Jag kanske inte alltid har möjlighet att åka men ofta har jag eller någon av mina arbetskamrater det.

Bibelsällskapet – del 3: Bibeläventyret

Det går att beskriva Bibeläventyret på många sätt. Ett undervisningsprojekt för mellanstadiet. Ett läromedel. Ett sätt att lära skolbarn att förstå religiösa kulturer och traditioner. Främst handlar det om kristendomen. Det är ju den kristna Bibeln som beskrivs. Men därmed ökar också förståelsen för att det finns urkunder i andra religioner, som spelar en liknande roll. Inom judendomen i första hand men många berättelser delar kristna och judar med muslimer.

Programmet är icke-konfessionellt. På vår webbplats skriver vi:

Det uppfyller läroplanens krav på saklighet och allsidighet.

Fler än 1500 klasser är med om detta varje år. Det betyder att ungefär 30 000 elever får en fördjupad förståelse och kännedom om Bibelns berättelser. Lärarna är alltid med men behöver inte förbereda sig inför lektionen.

Med jämna mellanrum deltar jag i styrgruppen, där den nationella samordnaren och flera andra finns med. Jag är också med i Bibeläventyrets vetenskapliga råd. Där finns ett par teologer och ett par pedagoger. Alla har disputerat i sina ämnen och de ger viktiga bidrag till läromedlet.

De instruktörer som besöker skolorna går en utbildning som är fyra dagar. Sedan erbjuds olika utbildningsdagar och fortbildning.

Just nu pågår en pionjärsatsning i Malmö, Göteborg och förhoppningsvis även i Uppsala. Det beror på att Bibeläventyret inte riktigt tagit fart där. I Stockholm däremot finns det många instruktörer och det genomförs många lektioner.

Bibeläventyret är en form av

Edutainment

Det betyder ett sätt att utbilda så att det samtidigt är roligt och underhållande. Jag tror att detta är ett av Bibelsällskapets viktigaste sätt att utföra sitt uppdrag:

Att göra Bibeln översatt, känd, tillgänglig och använd

Bibelsällskapet - del 2

Svenska Bibelsällskapets uppdrag är att göra Bibeln översatt, känd, tillgänglig och använd i Sverige och i andra länder.

Så står det på vår webbplats. Så allt vi gör har med detta att göra. Verka för att så många som möjligt, ja egentligen alla, ska få tillgång till Bibeln. Det är också den vision som United Bible Societies har:

The Bible is for everyone

Vad innebär detta då i praktiken? Låt mig börja med

Bibeln.se

En enkel och användarvänlig webbplats, där hela Bibeln finns tillgänglig, för den som har en dator, surfplatta eller mobil. Tidigare fanns en särskild Apple-app. Men i samband med uppgraderingar av programvara har den försvunnit. Många saknar den. Mina arbetskamrater har försökt förmå Apple att skapa möjligheter för att fortsätta med den men det har hittills inte gått.

Bibeln.se finns dock och vi arbetar på att göra den ännu vassare. Håll utkik efter detta längre fram i vår. Själv använder jag mycket ofta denna möjlighet att läsa Bibeln digitalt. Utöver Bibel 2000 finns också 1917 års översättning och delar av Karl XII bibel.

Många andra webbplatser hämtar automatiskt dagens bibelord från Bibeln.se, vilket vi ser på med glädje. Det är bra om den som gör det också uppger varifrån det kommer. Är det från Bibel 2000 finns det en upphovsrätt, som gäller. Mer om det går att läsa på vår webbplats.

Fyra gånger om året kommer vår tidning ut. Den trycks i cirka 10 000 exemplar. Det är relativt sett många. Tidningen heter kort och gott:

BIBEL

Den kommer jag att återkomma till.

Vi trycker också varje år en bibelläsningsplan, som heter

Bibelläsning och bön

Många följer den. I år läser vi samma bibelord som närmare 100 andra bibelsällskap i världen. Det är det skotska bibelsällskapet, som lanserat en modell, som vi hakat på. Den heter

Bibel 2020

Poängen är att läsa Bibeln högt. För sig själv eller tillsammans. Som ett hjälpmedel finns en app, som är enkel att ladda ner. Där kan den som vill läsa in dagens bibelord och sedan lyssna på hur bibelordet låter när andra läst in det. På något annat språk. I någon annan världsdel.

Vi är ofta ute på bibelbesök. Det får gärna vara ekumeniskt eller regionalt. Sista helgen i januari ska jag exempelvis åka till Holmsund, utanför Umeå och medverka i en ekumenisk helg. Det ser jag fram emot. I februari ska jag vara i Jönköping, Lund och Kalmar. Längre fram i vår är fler besök inplanerade. Flera av mina arbetskamrater är också ute och reser. Allt för att dela tankar om hur Bibeln kan bli till glädje för så många som möjligt.

Lite mer specifikt återkommer jag kring hur vi arbetar med Bibeln genom det läromedel som kallas

Bibeläventyret

Det riktar sig till elever i årskurserna fyra och fem. Men för att även andra elever ska få möjlighet att arbeta med Bibeln ska vi ta fram lektionsutkast i ett projekt som vi kallar för

Bibeln i skolan

Ja, det var några exempel på sådant som vi arbetar med. Så skönt att vi är ett arbetslag och dessutom har många bibelvänner i landet som bidrar på olika sätt. Bibeln är ju trots allt världens i särklass mest lästa och översatta bok.

Bibelsällskapet

Sedan 19 augusti förra året arbetar jag i Svenska Bibelsällskapet. I några bloggposter tänker jag berätta något om mitt arbete. Visserligen går mycket av detta att läsa på vår webbplats men i denna form beskriver jag det utifrån min egen synvinkel.

Svenska Bibelsällskapet är – enligt vad jag läst – Sveriges äldsta, icke statliga, sällskap. Jag vet i nuläget inte var jag stött på uppgiften. Skulle vi kunna säga att det är Sveriges första NGO? Spännande i så fall. 1815 grundades organisationen. Inspirationen kom främst från the British and Foreign Bible Society, som grundades 1804. Yngst av alla världens bibelsällskap är Sydsudans Bibelsällskap, som kom till stång 2011. I år firar Sydafrikas Bibelsällskap 200 år. Sammanlagt finns runt 150 bibelsällskap med arbete i cirka 200 länder. United Bible Societies bildades 1946 (året före Lutherska Världsförbundets grundande och två år före bildandet av Kyrkornas Världsråd 1948).

Huvudmän är de flesta kyrkor och samfund i Sverige. Dessutom är både Svenska Akademien och Kungliga Vitterhetsakademin huvudmän.

Det finns ett antal olika delar av vår verksamhet. För att göra min framställning så pedagogisk som möjligt delar jag upp den i nio delar. Det hade gått att göra annorlunda men så här blev det.

Först skriver jag rent allmänt om några särskilda sätt på vilket vi vill berätta om vad Bibeln är och hur Bibeln är en resurs när människors liv upprättas och förvandlas. Sedan kommer jag att berätta om Bibeläventyret, Bibelbutiken och om våra förlag. Därefter blir det något om hur de medel vi samlar används och hur vi kommunicerar på olika sätt. En bloggpost kommer jag att använda till översättningsarbetet. Sist något om våra resor och vårt samarbete med Bibelns Värld.

Någon exakt tidsplan har jag inte men bloggposterna kommer både före och efter den 19 januari, som är den söndag då vi sätter Bibeln i fokus på ett särskilt sätt. Det är nämligen

Bibelns dag

Själv kommer jag då att predika vid en ekumenisk gudstjänst i Allianskyrkan i Aneby. Men söndagen högtidlighålls i hela vårt land.