Om misstroende och förtroende

Annika Strandhäll och Annie Lööf

Misstroendeomröstning i riksdagen är inget jag har stora kunskaper om. Förstår jag det rätt händer det ibland men det har aldrig lett till att en minister fällts. Så inte heller idag, när det väcktes misstroende mot socialförsäkringsminister Annika Strandhäll.

Eftersom jag inte sett på nyheter eller lyssnat på radio idag ville jag söka kunskap om hur det gått. Jag hade hört att Centerpartiet skulle lägga ned sina röster, så jag googlade på Annie Lööf och Annika Strandhäll. Då kom det upp en artikel i Aftonbladet från 8 april. Den handlar om det stöd, som Annika Strandhäll gav till Annie Lööf, när hon blev utsatt för en hatstorm i sociala medier, på tvåårsdagen efter terrorattacken på Drottninggatan.

Statsministern har ju också tagit upp detta som en viktig del av skeendet nu, att Annika Strandhäll också blir utsatt för näthat. Det såg jag i gårdagens aktuellt. Och när jag googlade kring detta, kom det upp en annan artikel i Aftonbladet, där statsminister Stefan Löfven stöttar även Annie Lööf. 

Misstroende har ju med förtroende att göra. Kan det finnas en rent mänsklig sida av det hela? Att en politiker från ett parti, som stöttar en kollega från ett annat parti, inger förtroende. Och att detta spelar roll vid en omröstning?

I så fall visar det att nättrollen påverkar politiken men kanske inte alltid i den riktning de själva avsett. Och att dagens beslut är ett misstroende mot nättrollen.