Migrationsverkets test II

Efter gårdagens bloggpost om migrationsverkets kristendomstest har jag fått en del kommentarer i mina sociala media-flöden. De spretar åt olika håll. En som jag tar åt mig av kommer från en god vän och kollega, som på Facebook skrev följande:

Anders, det finns mycket mer information och artiklar om detta som jag tycker du borde läst innan du skrivit detta. Tycker migrationsverket kommer undan för lätt.

Det är bra när någon tar bladet från munnen. Speciellt om det är någon som vet vad det handlar om. Och det bedömer jag att vederbörande vet. Därför skriver jag något ytterligare om hela frågeställningen kring migrationsverket och hur konvertiter behandlas.

Det är uppenbart att Migrationsverket tagit åt sig av den debatt som Facebook-testet åstadkommit. Det är bra. Migrationsverket har därför gått ut med ett pressmeddelande. Många har ju uppfattat att Facebook-testet är samma test som migrationsverket låter konvertiter genomgå. Så är det naturligtvis inte. Detta missförstånd utnyttjas av migrationsverket, som min vän och kollega också skrev i Facebook-tråden,

för att flytta fokus från de verkliga problemen som testet sätter fingret på.

Därför vill jag understryka att min avsikt aldrig varit att flytta fokus från själva saken: att konvertiter måste behandlas på ett rättssäkert sätt.

Det förefaller som om många av migrationsverkets handläggare saknar grundläggande kunskaper, när det gäller vilken roll religion spelar för olika individer. I det ärendet vill jag hänvisa till en mycket vederhäftig bloggpost.

Katarina Plank, lektor vid Karlstads universitet, skriver under rubriken:

Klarar du Migrationsverkets kristendomsfrågor? En kommentar om religion och asylprocesser

Bloggposten är snarast en artikel och för den som inte läser hela kommer här sammanfattningen:

För att kunna förstå vilken roll religion spelar hos enskilda individer, och hur religionen levs, behöver man ta hänsyn både till individcentrerade praktiker och sociala institutioner. Det är viktigt att komma ihåg att människor inte är några teologiska robotar, som är programmerade och beter sig på ett uniformt sätt beroende på vilken religiös tradition de tillhör. För att förstå levd religion behöver fokus ligga på praktiker och berättelser, framför filosofiska system och doktriner. Religion i vardagen tar sig uttryck i en performativ och materiell praktik där relationer är viktiga.

Annorlunda uttryckt måste den som vill veta något om en persons religiösa tro, gå på djupet. Att ställa kunskapsfrågor till en konvertit räcker inte. Två personer kan svara helt olika på samma fråga men vara lika troende, eftersom det handlar om en levd tro.

Så vad ska då handläggarna på migrationsverket göra? Jag hoppas det som migrationsverket själva skriver på sin hemsida stämmer:

Just nu pågår en utbildning som Migrationsverket tagit fram tillsammans med forskare från olika universitet. I utbildningen ingår bland annat utredning och bedömning av religion som asylskäl.

Det jag dock förstår från människor med insyn, är att många konvertiter inte får en rättssäker behandling. Därför behövs både protester och dialog.

Fördelen med dialog är att den minskar polariseringen. Det jag upplever är att det finns en brist på tillit i vårt samhälle kring dessa frågor. Det jag vill slå ett slag för är att det är eftersträvansvärt att bygga förtroende mellan kyrkor och myndigheter. Jag hoppas att det finns utrymme för det. 

Ytterst för att medmänniskor som konverterar till kristendomen och riskerar att utsättas för förföljelse, ska få en möjlighet att finna en fristad i Sverige. Artikel 14 i FN’s deklaration om mänskliga rättigheter gäller:

Var och en har rätt att i andra länder söka och åtnjuta asyl från förföljelse.