Bo Nylund – en förebild

Bo Nylund. Enkelhet och äkthet.

I förrgår besökte Bo Nylund oss på Svenska kyrkans utbildningsinstitut. En högtidsstund. På en stol, med ett enkelt anteckningsblock i knät, trollband Bo oss lärare och studerande.

Temat var inkarnationen och vi togs med i ett djuplodande teologiskt samtal som bottnade i skapelsen och våra mänskliga livsförhållanden.

Bo är snart 85 år. Han kan vara den äldste gästföreläsaren vi har haft. Nu pratar de studerande redan om möjligheten att bjuda in honom igen. Det var knäpptyst när han talade.

Jag skulle kunna skriva mycket om Bo. Han var min religionskunskapslärare under mina gymnasieår på Fjellstedtska skolan. Han har utbildat många gymnasieelever i Uppsala. En sådan elev han ofta återkommer till är Anders Kompass, som jag vet ser Bo som sin mentor. De delar lidelsen för mänskliga rättigheter och kärleken till Latinamerika. Bland annat. Bo nämnde Anders Kompass, när han fick en fråga om domedagen. Varför finns domedagen som teologiskt motiv? Direkt togs vi med på en resa till Bolivia, där Bo och Anders deltog i en delegation som skulle se hur de mänskliga rättigheterna efterlevdes. Ur de fattiga och förtrycktas perspektiv blev det för både Bo och Anders omöjligt att inte tänka att det måste komma en punkt när ”alla böcker öppnas”. För att människor ska kunna få upprättelse.

Lika övertygat tog Bo avstånd från tanken att någon enda människa ska behöva plågas i all evighet i ett inferno.

Det som jag tror griper tag mest är Bos förmåga att kombinera en stor öppenhet för att vi kan komma till olika slutsatser i svåra frågor med en glasklar, knivskarp teologi, när det gäller makt och utsatthet.

Bo är ordförande i Ekumeniska Fristadgruppen i Uppsala. Inget att förvåna sig över.

En av de studerande, som jag såg anteckna flitigt under Bo Nylunds besök, bad jag skicka framför allt ett citat till mig. En mening som innefattar mycket av inkarnationens mysterium:

I Jesus så kan den gudomliga kärleken manifestera sig själv inom ramen för den mänskliga existensen.

Så hoppfullt och eftersträvansvärt för alla oss människor.