Det kanske inte
är så konstigt att det mesta av medialt fokus varit riktat mot avrättningen av de
anställda på Charlie Hedbo i Paris förra veckan. Jornalister världen över
skriver om andra journalister och värnar om det det fria ordet. Inget fel i
det.
Men dagen efter
togs gisslan i en butik och fyra av dem dödades. Jo, det har skrivits även om
dem – men mitt intryck är att det skrivits mindre. Och framför allt i sociala
medier har det uppmärksammats mindre. Åtminstone i mitt flöde. Vilket är ett
memento!
Det brutala
dödandet skedde i en judisk kosherbutik och de som dog var judar.
Enligt
Aftonbladet har detta redan lett till att fler judar vill fly från Frankrike.
Förra året emigrerade sju tusen – en fördubbling med året innan. Detta är en
mycket skrämmande utveckling.
Lika oroande är
det att judar också känner sig otrygga i Sverige och många flyr.
Positivt är att Frankrikes
regering har beslutat skärpa säkerheten vid de judiska skolorna. Om detta
skriver Kyrkans Tidning. Men det i sig är ju oacceptabelt: att barnen ska
behöva säkerhetsvakter.
Om detta behöver
vi tala. På detta behöver vi reagera.
Agree! Vi behöver överhuvud taget tala mer med och till varandra. Inte om varandra
ReplyDeleteSant, Heidi. Den gamla regeln gäller (i stort sett): Det Du inte kan säga till en person ska Du kanske inte säga alls!
ReplyDelete