Försoningsdagen - två perspektiv

Som jag skrev igår, att jag skulle föra, har jag idag besökt 'Nala Mandate' i Durban, tillsammans med en doktorand. Vi kom dit halv tolv och det var gott om plats. Det skulle börja klockan tolv men ungefär halv ett hade inget hänt. Då anlände Dr H Q Nala, ledaren för Nala Mandate. Lokalen är en gammal lagerlokal och han kom inåkande i en flott BMW. Omgiven av säkerhetsvakter. Folk jublade något enormt. Pratandes i en mobiltelefon vinkade han förstrött och försvann in i en angränsande lokal.

Längst bort står den BMW som Dr H Q Nala kom inåkandes i. 

Tio minuter senare intog en sångerska, uppbackad av en liten kör, keyboard och trummor, scenen. Fullt ös. Alla stod upp, dansade och sjöng. Ja, det var verkligen som att stå mitt i en gospelkör. Klicka här.

Strax före ett steg jublet och så kom Nala in. Klicka här. Omåttligt populär. Min uppskattning var att knappt 500 personer fanns i lokalen. När den är fylld kan den ta in upp emot 3000 fick vi veta. Jag undrar hur öronbedövande jublet är då.

När han anlände satte han sig i en vit fåtölj som står nere i lokalen. (Det finns två - även en på scenen). Det som sedan hände var märkligt. En man gick upp och började lovprisa ledaren på ett sätt som närmast påminde om conferenciern på 'Good Old Days', som vi brukade se på början av sjuttiotalet i svensk TV.

Lite påminde det också om den praise singer, som ofta finns i traditionella sammanhang i Sydafrika och även vid parlamentets högtidliga öppnande.

Det som sades av denne person var dock mycket störande. Både doktoranden och jag hörde att Nala jämfördes med Gud.

Den predikan som sedan följde varade närmare två timmar. Det var en blanding av ganska vanlig bibelförkunnelse, framgångsteologi, 'positive thinking' och lite allmän psykologi. Det var egentligen inget som i sig gjorde mig upprörd. Men när han exempelvis sa, att det är fel att ställa upp i musiktävlingen 'Idol', eftersom bibeln säger att vi inte ska ha några idoler, tänkte jag i mitt stilla sinne, att det som upprör mig är inte vad han säger utan hur han lever.

Nala utgick från 2 Korintierbrevet 5:14-21, som i Bibel 2000 har överskriften:

Gud vill försoning

Det var också om försoning mycket av predikan handlade. Men inget hade någon som helst relation till försoning i samhället. Det fanns inget politiskt kontroversiellt. Vilket är märkligt, när Sydafrika har allmän helgdag och den i allra högsta grad är politiskt kontroversiell. Jag återkommer till detta.

Det ska bli spännande att se hur doktoranden väljer att göra. Ska han studera denna företeelse? Går det att intervjua människor? Det han framför allt vill göra är att studera vad som händer när Nala hävdar att han kan bota människor från HIV. Blir människor friska? Slutar de äta ARV? Ja, frågorna är många och forskningen skulle behövas.

Vi stannade dock inte för att bevittna förbönsdelen. Efter fyra timmar hade jag fått nog och vi återvände hem till Pietermaritzburg.

Väl hemma såg jag på TV-nyterna (SABC3) att president Jacob Zuma invigt en bro mellan två viktiga monument i Sydafrika. Dels 'Ncome museum', där amaZulu högtidlighåller minnet av slaget vi Ncome River. Som de förlorade mot Voortrekkers.

Ncomo muséet har en horn-formation. Jag tror det symboliserar zuluernas stridsformation.

På andra sidan floden finns 'Blood River monument', som är Afrikandernas motsvarande minnesmärke. Slaget stod den 16 december 1838. Några år efter afrikandernas uttåg ur Kapprovinsen, 'the Great Trek'. Afrikanderna kallade länge denna dag för 'the Day of the Vow'. De lovade högtidlighålla den 16 december till Guds ära, om Gud lät dem vinna slaget.

På andra stranden finns 'voor'trekkers' traditionella uppställning av vagnar - en s k 'laager'.

Idag invigde president Jacob Zuma en bro mellan de båda minnesmärkena. Med vid festligheterna var ättlingar till både vinnare och förlorare. Det visar, anser jag, att försoningsprocessen i Sydafrika lever.

Nyhetsutsändningen visade också firande i andra delar av Sydafrika. Människor från Marikana (där närmare 40 gruvarbetare skjöts till döds av polisen för några år sedan) var också intervjuade. De menade att för dem finns ännu ingen anledning att fira någon försoning. Även detta känns ärligt. Människor lever i olika kontexter.

Försoning är och förblir ett mycket spännande begrepp. Att vara i Sydafrika är på denna punkt lärorikt. Läs mer i en bloggpost jag skrev för ett år sedan.

Hade jag fått välja, hade jag nog hellre varit med vid broinvigningen än besökt Nala Mandate idag. Men platsen för broinvigningen ligger lite väl långt från Pietermaritzburg. Däremot kan jag välja att leva försoning där jag finns. Det går att göra överallt.