När jag fyllde 21
år befann jag mig i Sydafrika och arbetade som ungdomsledare på the Lutheran Youth Centre i Athlone,
Kapstaden. Ungdomarna ordnade en fest och jag fick det som många 21-åringar i Sydafrika
får en nyckel. Den symboliska nyckeln till Ditt eget liv. Det var en liten
nyckel och jag har sedan dess förlagt den.
När vi bodde i
Bloemfontein ägnade vi ganska mycket tid åt alla nycklar som fanns i huset. P g
a säkerhetsläget låste vi varje kväll ett antal lås. Sammanlagt tror jag det
fanns runt 20 lås i huset. Med andra ord minst 20 nycklar.
När vi kom till
Pietermaritzburg var det nästan värre. Säkerhetsmässigt bor vi nog lugnare till
nu men lås finns. Massor. Huset vi bor i har tidigare tjänstgjort som Bed &
Breakfast, så alla rum har egen nyckel. Dessutom alla ytterdörrar, som är
försedda både med lås på dörren och den gallergrind, som finns vid varje
utgång. Denna gång var det hustrun som ägnade en halv dag åt nyckelfrågan. De
flesta nycklar fanns i en plastkasse och enda sättet var att prova alla
nycklarna i samtliga lås, tills det gick att veta vilken nyckel som passade var
och vilka nycklar som var överflödiga.
På mitt arbete
har jag också behövt ta tag i nyckelfrågor. Efter någon månad fick jag en
nyckel till min kollegas arbetsrum, så att jag kunde gå in där vid behov och
sitta vid det extra skrivbord som finns där. Det var vänligt. Han lät själv
kopiera nyckeln och jag fick betala runt tio kronor för det.
När jag så
småningom insåg att jag måste leta upp ett tomt kontor och ”ockupera” detsamma,
för att få ett eget arbetsrum, kom hustrun upp till campus med bil och vi for
snabbt ner till köpcentrat, där jag lät kopiera den nyckel jag lånat från
kamrern. Så hade jag skaffat mig en arbetsplats och själv sett till att förse
mig med nyckel.
Snabbt och enkelt, samt till en ringa kostnad tillverkas en nyckel, så att jag kan komma åt kopierings- maskinen. Bra! |
Igår lånade jag
återigen en kollegas nyckel. Denna gång gäller det nyckeln till
kopieringsrummet. Jag har fått en kod, så att jag kan kopiera – det är bra.
Men ibland är rummet låst och då står jag där med skägget i brevlådan.
Nu kan jag komma
in i kopieringsrummet och kopiera det jag behöver. Jag kan även scanna delar av
böcker. Det är viktigt, för väldigt få studenter har råd att köpa litteratur. Därför
plockar vi kapitel i olika böcker, samt artiklar från nätet. Vi skickar mycket
elektroniskt. Alla har tillgång till datorer på universitet. Men när jag har
scannat finns ännu inte min egen e-mail-adress inlagd i systemet. Tillsvidare
får jag därför trycka in någon annans e-mail och be personen i fråga
vidarebefordra mejlet till mig. Det fungerar.
I en svensk
kontext görs ofta introduktionsplaner. Där brukar ingå möte med nyckelansvarig
person. Ofta får man alla nycklar, sin arbetsplats med dator, telefon, lösenord
etc. under den första arbetsveckan. Ibland händer allt detta dag 1. Det är bra!
Här händer inte
allt dag 1. Men så sakteliga löser sig problemen. Under tiden har jag ändå
kunnat arbeta. Jag har undervisat, handlett studenter och bedrivit forskning.
Lite frustrerad har jag varit nu och då. Men inte värre än att det går.
Det är bra, Anders, att du behåller dina visioner av svenskt arbetsliv. För tyvärr kan jag känna igen en inte försumbar del av det du beskriver från svensk kommunal verksamhet om än med lite variation. Fast det är väl så att vi ofta tror att gräset är grönare någon annan stans...
ReplyDeleteMin reflektion, Agneta, är att jag får upp ögonen för andra saker som inte fungerar på en svensk arbetsplats. Men visst kan det också vara så att introduktionsplaner inte heller fungerar. Eller att man får vänta på vissa saker. När det gäller arbetsrum kan det bero på var i hierarkin man befinner sig. I Sverige, alltså!"!
ReplyDeleteIntet är som väntans tider. Ibland kan det till och med vara skönt om inte allt händer på en gång. Även om vi ofta vid första anblicken tror att vi vill att allt ska hända nu. Dock finns det allt för många nycklar i världen. Tacka vet jag gamla saab 900. Där kunde man gå och köpa sig en glass istället och när glassen var slut då kunde man åka iväg med glasspinnen som nyckel. Att helt enkelt förena nytta med nöje. Skaffa några sådana gamla lås och sätt in hos er. Så kan en glass sedan lösa alla era nyckelproblem. :-)
ReplyDeleteTack, Bridgeman. Ska köpa en glass nästa gång! :-)
ReplyDelete