Tuesday 31 December 2013

Samtalet om konflikten Palestina - Israel går vidare

Efter att ha skrivit min förra bloggpost, surfade jag in på en av de kyrkliga bloggar (Kristen opinion) som skriver om Israel-Palestina konflikten just nu. Den handlar om huruvida man kan jämföra apartheid-staten Sydafrika före 1994 med dagens Israel. Jag gjorde en kommentar:
Det är mycket ofta i Sydafrika som jämförelser görs mellan apartheid i Sydafrika och det som nu sker i konflikten Israel Palestina. T ex följande exempel från erkända Mail& Guardian, publicerad i mars 2012.
http://www.thoughtleader.co.za/josephdana/2012/03/05/a-constructive-comparison-of-israel-and-apartheid-south-africa/
Då fick jag följande svar av Leif Carlsson:
Men frågan Anders G är väl om du själv tycker att parallellen m rasåtskillnadspolitik är riktig. Vilka andra länder bojkottar svenska kyrkan? Kina pga Tibet? Marocko pga Vädtsahara? Och är inte Israel regionens enda demokrati där tex HBT människor kan existera? Enligt fn s defenition av antisemitism handlar det om oproportionerligt negativ uppmärksamhet på Israel. Så vad säger Du?
Jag svarade följande:
@Leif: Min uppfattning är att det finns många likheter mellan Israels konstitution och Sydafrikas dåvarande lagstiftning. Men visst är ordet apartheid laddat. På afrikaans betyder det dock enbart: åtskillnad – vilket ju även en tvåstatslösning innebär. För mig är det viktigast att lyssna till de kristna palestinierna. Se även: http://moruti.blogspot.com/2013/12/svenska-kyrkans-bojkott-av-varor-fran.html?m=0
Leif svarade:
Anders, jag antar att det är du. Citera ur respektive konstitution tidigare Sydafrikas och nuvarande Israels och påstå inte. Jag antar att du menar rasismens Sydafrika och demokratins Israel? Hur menar du? Belägg dina oerhört hårda påståenden. Menar du att Israel konstitutionellt är en rasistisk stat? Och hur ser du då på de mänskliga rättigheterna i Gaza och Västbanken? Citera och belägg.
Nu har jag skickat följande kommentar, som inväntar granskning. Gå gärna in själv och kommentera på bloggen Kristen opinion!

Leif!

Självklart har Du rätt i att jag borde angett källor. Låt mig då ta ett exempel. 2003 lagstiftade Knesset om att palestinier, som gifter sig med israeler, inte får israeliskt medborgarskap. Själva lagtexten finns här:


Så här står det:

“During the period in which this Law shall be in effect, notwithstanding the provisions of any law, including section 7 of the Nationality Law, the Minister of Interior shall not grant a resident of the region nationality pursuant to the Nationality Law and shall not give a resident of the region a permit to reside in Israeli pursuant to the Entry into Israel Law. The regional commander shall not give such resident a permit to stay in Israel pursuant to the defense legislation in the region.”

Det ges också en förklaring av vad som menas med ”a resident of the region”:

“resident of the region” – including a person who lives in the region but is not registered in the region’s Population Registry, excluding a resident of an Israeli community in the region.”

Som jag förstår det inbegrips inte palestinier i begreppet “a resident of an Israeli community in the region”. (Rätta mig gärna om jag har fel!)

När det gäller Sydafrikas konstitution före 1996 (då den nu gällande kom) får jag hänvisa till min doktorsavhandling. Den kan läsas här:


På sid 128-29 (i den digitala texten) skriver jag om 1983 års konstitution. Där handlar det om att de svarta räknades bort ur Sydafrikas befolkning genom tillskapandet av s k homelands eller bantustans. Kvar blev vita, färgade och indier. (Tyvärr ligger min kopia av själva lagtexten hemma i Sverige i vårt magasin men jag kan ta fram exakta skrivningar när vi kommer hem 2016).

Det som egentligen är viktigare är det som Joseph Dana skriver i the Mail and Guardian (se länk i tidigare kommentar):

“Comparing Israel and apartheid South Africa is not about singling Israel out for undue condemnation. Rather, comparisons can yield important historical lessons which can be implemented to improve the situation on the ground in Israel and Palestine. Such treatment will likely unveil painful comparisons but also crucial clues on how to move towards the end of the Israeli-Palestinian conflict.”

Som jag ser det måste situationen lösas genom samtal och förhandlingar (precis som i Sydafrika 1990-1994). Se gärna filmen: ”Long walk to freedom” som går på bio just nu. Jag bodde i Sydafrika 1981-82 och om någon då sagt att Mandela skulle bli Sydafrikas president drygt 10 år senare hade inte jag trott på det. Men så blev det. För att det fanns mod och även för att internationella sanktioner tryckte på. Mandela skrädde aldrig orden, när det gällde de vitas förtryck. Men han var samtidigt villig att samtala och förhandla. Där ligger en stor lärdom att hämta hem.

Dessutom kan lärdomar hämtas om hur även de svarta under kampens slutskede gjorde sig skyldiga till grova brott. Inte minst genom s k necklacing, där man satte brinnande bildäck runt angivare. Relationen Nelson Mandela – Winnie Mandela skildras starkt i filmen, inte minst ur det perspektivet. Mandelas klassiska ord från Rivonia rättegången 20 april 1964, tycker jag har bäring också på situationen i Israel-Palestina.

“During my lifetime I have dedicated myself to this struggle of the African people. I have fought against white domination, and I have fought against black domination. I have cherished the ideal of a democratic and free society in which all persons live together in harmony and with equal opportunities. It is an ideal which I hope to live for and to achieve. But if needs be, it an ideal for which I am prepared to die.”


Med andra ord tycker jag ”att parallellen m rasåtskillnadspolitik är riktig”. Och visst är det så att även andra länder borde bojkottas. Men det är kanske egentligen inget hållbart argument. Ungefär som att säga: ”Eftersom jag inte kan skänka pengar till alla biståndsorganisationer, borde jag inte skänka pengar till någon.”

Vidare frågar Du om inte Israel är ”regionens enda demokrati där tex HBT människor kan existera?” Jag vet inte. Men om det är så att det är möjligt för HBT människor att leva fritt i Israel tycker jag det är bra och det ska inte tas ifrån Israel. Jag menar verkligen inte att allt Israel gör är fel. Har jag sagt det? (Allt som Sydafrika gjorde före 1994 var inte heller fel).

När det gäller resonemanget om antisemitism är det, som jag ser det ett dilemma. Vem avgör vad som är oproportionerligt negativ uppmärksamhet på Israel? Kan våra trossyskon, de kristna palestinierna, sägas ha tolkningsföreträde?



No comments:

Post a Comment