Jag reagerade dock på visningen. Vi började i restaurangdelen. Vi brukar börja med frukost, så även denna dag. Efter morgonbönen fick vi veta lite om restaurangen. I samband med matcher är den bara öppen för sponsorerna. Sedan kom Björn Andersson, som har hand om evenemangs- och säkerhetsfrågor. Han började med att visa VIP-avdelningen. Det finns dussinet loger, som olika sponsorer hyr. Där kan de mötas innan match, äta mat med full service inne i logen och sedan gå direkt ut på läktaren och se matchen. Företagen får naturligtvis betala en slant. Kanske inte mycket att säga om men en stor del av vår visning var just denna avdelning. Min tanke var: Vad gör vi här? För det är naturligtvis inte byggjobbarna på NCC och andra företag, som sitter i logen utan cheferna.
Men så tänkte jag vidare. Var det inte såhär kyrkor finansierades förr. I domkyrkan hänger vapensköldar och epitafier. Vad är det annat än sponsorrelaterat? Och i slottskyrkan får ingen sitta i den främsta bänkraden, eftersom den är reserverad för kungen och drottningen. Och själv är jag ju chef. Vilka privilegier har jag?
Sedan fick vi även se säkerhetsavdelning, presslounge, själva arenan, läktare, omklädningsrum mm. När jag kom ut på den lilla del konstgräs, som fanns mellan spelargången och själva planen, såg jag en liten gräsplanta som hade slagit rot i konstgräset. För mig blev den en slags stilla protest. Visst, jag förstår att man måste skilja på penningstinna företag och vanliga besökare, för att finansiera denna fotbollsindustri. Men jag gillar det inte. 
No comments:
Post a Comment