Tisdag kväll åkte vi till den farm, som vi kommit att betrakta som lite av ett andra hem. Lil och Mann Oelrich lärde vi känna tidigt under vår tid i Sydafrika. Lil var sekreterare på flickornas skola, S:t Michels. En fantastisk kvinna. Vi gick en kurs i seSotho tillsammans. Hennes make, Mann, var MEC (Member or Executive Council, d v s provinsminister i Free State) och något så ovanligt i Free State som vit minister för ANC.
Vi kom dit vid tre-tiden och deras son, som tagit över farmen, tog med oss ut på safari. Halva farmen består av game-reserve. Vi såg springbok, zebra, gnu och framför allt buffel på mycket nära håll. Lejon i inhägnat område fanns också! Det var en överraskning för syskonen och de övriga. Kul!
Sedan blev det traditionsenlig sydafrikansk braai, d v s grillning. Mann hade mycket att berätta och vi satt samlade kring honom på kvällen. Lite av patriarken, som är händelsernas centrum. Men det var också intressant. Han har t ex arbetat nära Zuma och är inte beundrare av Sydafrikas president. Mann gick med i Cope, det nya partiet, och har fått en del kritik för det.
Han kom lite senare än vi andra och hade då varit på ett möte i Pretoria, där han försökt få pengar till ett utbildningsprojekt, som inbegriper svarta farmare. Mann och de andra vill odla på ett nytt sätt. I stället för att plöja, strö ut konstgödsel och så, innan regnet kommer, väntar han tills det regnar. Då är jorden redo och det behövs inte ens någon plog. Det räcker att man gör en liten fåra i jorden, mellan fjolårets kvarvarande blast, och så sår man i fåran. Jorden mellan sådden skyddas av fjolårets vissnande blast. Mann kallar det för Guds sätt att odla. Resan till Pretoria handlade om att få loss pengar till detta utvecklings- och utbildningsprojekt. Känns viktigt!
När vi åkte hem kring elva-tiden, i den afrikanska natten, var vi trötta och fulla av intryck efter ännu en dag i Afrika.
No comments:
Post a Comment