Sunday, 22 August 2010
Per Eckerdal
Först ut i utfrågningen var arbetande styrelseordförande på Bräcke. En lågmäld person, som egentligen gjorde ett gott intryck på mig. Kanske aningen konturlös. I sin första, korta presentation, pratade han mest om att han hade fru, barn och barnbarn. Han är bra på att lyssna och menar att ensam är svag och inte stark. Om Gud sa han att relationen till Gud är viktigare än kunskapen om Gud. På frågan var han hör hemma teologiskt, sa han att det nog är svårt att veta var han hör hemma. Som något positivt. Men nog placerade han sig i viss mån, när han hävdade att det är viktigt att ompröva traditioner och föredrog Bengt Inghammar framför schartauanismen.
Att han inte varit församlingspräst på 20 år såg han som en styrka och menade att personlig integritet är en viktig del av hans ledarstil. Han vill egentligen inte bli biskop men har ställt sig till förfogande.
Nog var det också tydligt att han vill att kyrkan ska engagera sig i samhällsfrågor och att den måste återerövra livets helhet. Han ville inte beskriva vad en andlig ledare är utan menade att det hänger ihop med ledarskap i allmänhet.
I slutomgången ville han om gudstjänsten att den skulle vara mer central och mer öppen. Den ska anknyta till livsbrottningen.
En viktig information, där han skiljer sig från några av de andra kandidaterna, var att han inte vill att kyrkan ska vara en reproducerande gemenskap utan en tolkande.
När det gäller ekonomi och struktur menar han att kyrkan måste hålla fast vid sin uppgift och att sammanslagningarna kanske går för fort.
Det absolut viktigaste för Per Eckerdal var att församlingen ska hitta ett sätt att vara relevant för hela vårt liv.
Ja, mitt intryck är som sagt att han hade mycket klokt att säga. Han ser sig själv som en brobyggare och relationsbyggare. Men han ville inte beskriva sig själv som en sprudlande, dynamisk inspiratör. Nej, direkt sprudlande var han inte. Kanske bra ändå. En fördel kan vara att han inte är äldst. Han är född 1951 och kan alltså vara biskop i 6-8 år, till skillnad från några av de andra.
Så frågorna är:
Är Per Eckerdal den andlige ledare Växjö stift behöver? Det skulle han kanske kunna vara. Hans ledarskap är förmodligen, som utfrågarna beskrev det, mjuk. Ja, det är inte lätt att svara på, efter 25 minuters utfrågning.
Är han en visionär? Inte direkt. Visserligen gillar jag hans idé att kyrkan ska återerövra livets helhet. Men hur det ska gå till fick vi ingen indikation på.
Är han en brobyggare och en relationsbyggare? Det tror jag nog. Men då skulle man behöva fråga människor på Bräcke. Det har jag inte gjort.
Är han en kommunikatör? Tja, lite stillsam och eftertänksam. Kanske behöver man vara mer spontan och utåtriktad, för att kommunicera i dag. Eller inte!
Är han en inspiratör? Nej, jag blev inte så värst inspirerad av det han sa i Växjö. Det ord han ville beskriva sig själv med var ordet genomtänkt. Möjligen var han lite för
No comments:
Post a Comment