Lördag

Jag sitter i mitt rum på Linga Longa. Så heter det B&B jag bor på. Jag började dagen med mässa i anglikanska katedralen. Där firade vi ju mässa varje onsdag i 4 år. Nu var varken Keith, Don eller Joshua där. Joshua arbetar i Ficksburg och Kieth i Welkom. Don, prosten, är på konferens i Cape Town. Men det var fyra andra präster där. Två av dem kände jag igen. Den ene är svart och jag hälsade honom på Setswana. Alla de andra log. Han förstod ju ingenting, eftersom han kommer från Ghana. Så kan det gå, när man har fördomar. Vilket vi ju alla har. Den som ledde mässan var från England. Ett ärende jag hade var att låna alba och stola till morgondagens mässa i Batho. No problems eller som det heter på Sesotho: Ha kena mathata!
Från katedralen åkte jag och laddade upp en ny text på bloggen. Sedan tog jag en sväng förbi Mimosa Mall, för att köpa vykort. Jag tittade in på Flight Centre och hälsa på Jessica Cameron, som vi köpte alla våra flygbiljetter av under åren i Sydafrika. Trevligt återseende. Sedan åkte jag ’hem’ igen och har suttit vid datorn och läsa dokument från slutet av 60-talet, solat lite, skrivit vykort och ätit lite bröd, en avokado och druckit juice. De finns ett litet shoppingscentrum på andra sidan gatan. Det innehåller allt väsentligt: En mataffär, en videoshop, en butik där man köper alkohol och en fastfood-restaurang. Utanför står ett par killar och erbjuder sig att vakta bilar, samt ett par blinda tiggare, som sjunger negro spirituals och önskar att man lägger något i deras kopp. Ett litet samhälle i miniatyr. Men inte direkt någon idyll. Pizzorna och revbensspjällen dryper av fett, vilket också syns på en del av konsumenterna. Att andra har tänkt sig till spritaffären går också att se. Frågan är: Skiljer detta sig från hur det ibland ser ut i Sverige? Även i Berga Centrum i Kalmar står ibland tiggare och spelar på trasiga dragspel med en burk framför sig.
Efter att ha ätit och legat en stund i solen och vilat tog jag bilen och åkte ut till Our Place, ett AIDS-hospice, som drivs av Deon. En fantastisk människa på många sätt. Han driver fem olika verksamheter. Två i Eastern Cape och tre i Free State. Det handlar allstå om att ge människor som lever med AIDS en plats, om deras familjer inte har möjlighet eller vilja att göra det. På Our Place bor människor med olika hudfärg, något som fortfarande är ovanligt i Sydafrika. Jag skulle kunna skriva mycket om detta men det var ett kärt återseende och roligt att även få träffa några av dem som bor där, som jag minns sedan tiden vi bodde i Sydafrika.
På hemväg beslöt jag mig för att åka via Rocklands, det område där framför allt Kristina arbetade. Jag besöka Ma Nthuping och Shotse. De bor nära varandra. Ma Nthuping var ett tag husmor på det ungdomscentrum, som Kristina var direktor på. Shotse är en nu ganska gammal och sjuk kvinna, som jag träffade första gången 1981, när jag som ung volontär arbetade i Sydafrika ett år. I vanlig ordning sjöng, pratade och bad vi tillsammans vid hennes sjukbädd. Hon orkar inte komma till kyrkan imorgon. Därför var det fint att få träffa henne.
Så ringer Sekhopi och undrar om jag kan komma förbi. Visst! Skönt att bara hemma hos goda vänner en lördag kväll. Kl 7 blir bra, så på vägen dit hinner jag svänga förbi Motlhago och Kabang Makola. Även detta ett glatt möte. Väl hemma hos Sekhopi och Keitumetse Malebo får jag träffa även deras dotter Nnete och en av sönerna Kopano. Han står vid grillen. Det ska bli braai. Nnete har 11 klasskamrater, som ska sova över. Det är full fart och många skratt. Sekhopi står med förkläde runt magen och skär sallad, lagar majsgröt och det är svårt att avgöra om det är han eller Keitumetse som basar i köket. Även om familjen Malebo mycket väl har råd med hemhjälp, har de beslutat att inte anställa någon. Alla i familjen hjälps åt. Känns mycket bra!
Vi får en lång pratstund om det politiska läget i landet. Jag får återkomma till det i nästa blogg. När jag åker hem vid halv elva-tiden ser jag att Mann Oelrich har skickat ett SMS: Meeting at 2pm in CUT AUDITORIUM let me know if you want to meet somewhere Mann. Spännande!
Imorgon blir det alltså både gudstjänst i vår gamla kyrka och kanske politiskt möte med nya ANC-fraktionen.