Såhär såg SKM's logotype ut när svärmodren sändes ut. |
Det kom ett mejl. En kallelse till högre seminarium i
missionsvetenskap. En text om missionärer från Växjö stift skulle avhandlas.
Spännande! Skulle jag vara bland dem?
Det visade sig att så icke var fallet. Texten handlade om
missonärer från Växjö stift fram till 2004, då namnet Svenska kyrkans mission
försvann. Och utsända medarbetare kom att kallas just utsända medarbetare och
inget annat. Visserligen anordnades en missionärssändning för oss Trettondedag
Jul 2013. Biskop Jan-Olof Johansson och en månghövdad skara sände ut oss. En
dag att minnas! Men det var alltså några år efter slutdatum för den text som
skickats ut inför seminariet.
När vi sändes ut första gången, skrev vi året 2002 men då
var det från Linköpings stift vi sändes, även om det var i Småland.
Däremot stod svärmodrens namn i listan. Hon arbetade som
lärare i Svenska kyrkans missions tjänst några år i början av 1950-talet. Då
fick hon, som undervisade missionärernas barn, vad jag förstått, inte kallas
missionär. Men nu står hennes namn i alla fall på en lista över missionärer
från Växjö stift. Helt riktigt, menar jag!
Nåväl, glad i hågen gav jag mig iväg till nämnda seminarium.
Jag var i tid och jag hittade salen som angivits. När jag stack in huvudet såg
jag en ensam kvinna, som jag inte kände igen. Jag frågade om detta var rätt sal
för högre seminariet i missionsvetenskap. Det menade hon att det inte var. Det
som skulle ske i salen var en lektion för blivande lärare.
När jag kontrollerade mina anteckningar insåg jag att jag
var på plats exakt ett dygn försent. Tablå! Men det bestående är dock
svärmodrens namn på listan. Det gläder mig!