Palestina - nästan medlem i FN

Sverige står bakom ett "ja" till att Palestina ska komma ett steg närmare FN. Det är bra. Det är ett stöd för en två-stats-lösning. Det bästa hade väl varit att alla de som bor i området kunde samsas i ett land. Det verkar inte fungera. Det finns många honder på vägen. En varaktig fred måste ju framför alllt bygga på en rättvis fördelning av resurser: land och inte minst vatten.

Men att Palestina nu tar klivet från observatörsstatus till icke-medlem är en viktig markering. Hur det nu kan vara något bra att bli "icke-medlem". Det kommer dock att firas rejält i Palestina. På en god väns facebook-sida läste jag följande program:

Today in Palestine: Popular Activities in Palestine Marking UN Vote Ramallah’s popular events: 11:00 AM: UN vote celebrations, traditional dancing, national songs by “Al-Hanoneh” and “Fononiat" folklore bands, at Yaser Arafat’s Square 12:00: Political speeches (at Yasser Arafat Square) • Ramallah Governor's speech (Representing H.E President Mahmoud Abbas) • Speech by Senior Hamas Leader • Spe ech by Senior Islamic Jihad Leader • Speech by Senior Fatah Leader • Speech by Senior PFLP Leaders Kdec6:30 pm: Scouts bands marching from the Roman Catholic Church of the Holy Family (Al Ahliyya College), towards Yasser Arafat Square. Popular Events around Palestine: 11:00 AM • Beit Jala: 4000 Palestinian students will march from Talita Kumi School (Lutheran School) to the city center to deliver a book they have prepared reminding US President Barack Obama (The book will be sent to the White house). • Al Khalil (Hebron) – Popular Festival at Hebron Governorate • Nablus – Popular Festival at Martyr’s Square • Jenin – Popular Festival at Central Square • Qalqilia – March from Abu Ali Iyad Square towards the Governorate. • Tulkarem – March from Jamal Abdel Nasser Square towards the Red Cross • Bethlehem – Scouts bands will march from the Arab Bank to the Nativity Square – Festivities with Palestinian folklore at Nativity Square. • Jericho and Jordan Valley – Popular Festival at Central Square. • Salfeet: Popular demonstrantion from Independence’s Square (Al Istiqlal) to the Governorate at Peace Street (Salam Street). • Jerusalem: Activities to be announced on due time. • Gaza Strip: Events programmed during the whole day by Palestine Liberation Organization. 16:00 PM • Beit Sahour – Scout bands will march around the city (16:00 PM). 18:00 PM • Jericho: Palestinian military bands will perform Patriotic songs. 21:00 • Screens will be available in every city to watch the President’s Speech. • Bethlehem: Thousands of people are expected to wait for President Abbas speech to be projected at the Illegal Israeli Wall built in the city (Rachel Tomb/Bilal Bin Rabah Mosque Area). . 00:00 • Churches all over Palestine will ring their bells at midnight marking the vote.

Inte minst det sista är viktigt: Låt oss inte glömma de kristna palestierna. De är inte många och riskerar att bli färre och färre. Jag skulle velat vara där någonstans i natt och höra alla kyrkklockor ringa. Jag tror att de ringer för fred. Fred mellan Israel och Palestina. Fred mellan kristna, judar och muslimer. Såhär några veckor före julnatten. Passande!

Bredband igen

Flytten från villan i sta'n till stugan på landet innebar att vi inte längre hade tillgång till internet. Visserligen har vi både dator och telefonledning till stugan men jag sa upp bredbandet och trodde att vi skulle klara oss med en s k dongel. Den inköptes men täckningen här ute är så dålig så det var bara att glömma. Eftersom vi betalar för bredbandet under uppsägningstiden tyckte jag att vi kanske ändå kunde få bredband inkopplat ett par månader. Det tyckte inte den person som svarade på 90200. Då åkte hustrun in till butiken och nu har vi internet. Det är inte snabbt. Men det är desto långsammare, som Pippi skulle sagt.

Helgen har inneburit besök på västkusten och arvskifte efter far. Det är fint när fyra syskon kan mötas i övre medelåldern och dela upp sitt föräldrahem i god anda. På hemvägen hämtade jag upp en kopparplatta i Aneby, där en god vän stansat in fars dödsdatum, Sedan åkte jag via graven och skruvade fast plattan på det kors, som pryder mina föräldrars grav. Det kändes gott att få vara med syskonen och sedan göra klart gravkorset innan vi så småningom flyttar till Sydafrika.

Ikväll kom äldsta dottern på besök. Bara sådär! Ska föreläsa på Öland. Vi gläds åt att ses och har nu ätit lite lax och lite ost härute i dunklet. Nu väntar vi bara på att hustrun ska avsluta sin arbetsdag och komma hit.

Krönikör i blåsväder, lyckad ljusfest och flyttkartonger mm

Livet är rikt. Förra veckan bloggade jag om en fasansfull krönika i Östran. Nu verkar det som om krönikören råkat i blåsväder och det har även kommit till allmän kännedom att krönikören är pappa ansvarige utgivaren. På sin blogg (som återfinns under Östrans bloggar) ställer Markku Ahonen två frågor till krönikören men har inte fått några svar, vad jag förstår. Kanske finns det inte så mycket att säga!

Roligare då att läsa på Johan Perssons blogg om vår ljusfest i parken utanför Birgittakyrkan. Den blev verkligen lyckad och runt 300 personer i alla åldrar rörde sig runt kyrkan denna kväll. På den mässa i ljusets tecken, som avslutade kvällen, var vi 125 personer och det var härligt! Barometern skriver också om festen.

Annars är livet fyllt av flyttkartonger eller möjligen är flyttkartongerna fyllda av liv. I fredags lämnade vi över nycklarna till de nya husägarna och det hus vi ägt i drygt fem år och dessförinnan svärföräldrarna i att antal decennier är nu inte längre vårt. Denna vecka hämtas packningen till Sydafrika. Vi är på väg mot nya utmaningar och det känns stort!

Stort är också att bli omnämnd på bloggen Lerato. (Det betyder "kärlek" på samma som språk som Moruti betyder "präst", d v s seTswana).

Gästblogg: Tankegångar, dilemma inför flytt!

Eftersom jag är mitt uppe i en flytt har jag inte riktigt tid att skriva långa inlägg på min blogg. Så bra att Gerthie just nu bestämde sig för att gästblogga. Och så passande tema! Tack, Gerthie! Sedan går det bra att titta in även på Gerthies Allehanda.

Mormor, mamma och en moster vävde trasmattor när jag var liten för ett antal år sedan. Jag tyckte, att det var väldigt spännande att ligga på golvet och försöka leta upp vilka av alla ränder, som var vävda av mina kläder. Lyckan var fullständig, när jag hittade den ljusblå randen med alla figurer på. Den fina klänningen hade jag fått, när min moster var hemma från Amerika. Så där kunde jag hålla på och leta minnen i mattan.

Nu står vi i begrepp att flytta från vårt hus, som vi bott i 38 år. Jag ska minsann inte ta med en enda pryl, som jag inte ha användning av. Så det så! Här ska slängas, skänkas eller flyttas.

Jag tyckte, att vi kastat och skänkt bort en hel del saker under årens lopp men det var inte riktigt med sanningen överensstämmande, det märker jag nu.

Det bara väller fram saker innanför varje skåpslucka, bakom varje dörr, i kistor, skänkar, chiffonjéer, bokhyllor, skrubbar, ja, precis överallt.

Nu sorteras det! Snälla brorsonen har lämnat in massor med flyttkartonger så det är lätt att packa ner det som ska med till nya bostaden . Men vilket dilemma! Vilket ska med?

Jo, kaffe- och matservisen, finbestick – de kan vi packa ner och köra över med direkt. Det var ett enkelt val. Glas då? Nja, lite svårare men det blev en låda packad, en låda ytterligare och så en låda ytterligare. Ja, jag vet att det blev för många men vi kanske slår sönder några? De kan nog vara bra att ha. Hm…

Det är kanske inte så lätt att sortera?

Det finns en uppsjö av prydnadssaker – kan man skänka bort en del av dem? En del av dem tycker jag inte ens om MEN vi har fått dem som presenter? De är ju minnen. Det där fatet, som jag fick när jag fyllde 10 år av drängen, som mjölkade kor på en av granngårdarna. Ska man bara ge bort det? Sockerskålen jag fick av moster Berta osv. osv. . Den där superfula terrinen – kan man låtsas tappa den?

Kökssakerna är lättare att flytta om det inte vore för alla bra att ha saker och så alla plastburkar. En uppsjö av burkar av alla de slag och en uppsjö av lock av alla de slag. Så bra det hade varit om de åtminstone passat ihop! Släng – om det nu inte går att para ihop med något nere i förrådet i källaren. Då blev det alltså inte slängt just nu men sen kanske…

Oh, titta där, där ligger en del av Johans saker. De vill han säkert ha. Få se nu. Han är 40 år och flyttade hemifrån för 17 år sedan. Konstigt, att han inte saknat sina saker?

Samma med Henke och Mia. Varför saknar de inte sina saker?

Så är det alla saker, som barnbarnen använder. Ganska lätt, släng söndrigt ta med resten eller låt dem sortera själva.

Åter till mina saker igen – usch nu börjar det bli tråkigt. Det har varit fukt i garderoben så kläderna har krympt . Kanske kan vara bra att ha ändå? En försiktig sortering påbörjas och avslutas inte!

Tar itu med dukar, lakan och handdukar i stället. Vävda, sydda, presenter. Nej, jag kommer inte ur det här.

Varför har man så många onödiga saker?

Tänk vad lätt det vore om alla presenter, kläder och minnen kunde samlas i en trasmatta. Då kunde man ta med den, lägga på golvet i nya bostaden och sitta och titta på mattan och minnas.

Jag vill inte bli inblandad

Såhär skriver Bo Persson i en krönika i dagens Östran. Krönikören skriver under en slags rubrik som kallas: Retsamheter och kallas retstickan. Jo, retstickor har vi alla råkat ut för. Varför Bo Persson vill kallas det vet jag inte.

I dagens krönika, med rubriken:

Svårskötta pastorat

som ju associerar till en novell av Axel Wallengren, som skrev under signaturen Falstaff, fakir. Novellen bär som bekant titeln:

Ett svårskött pastorat

Nu handlar krönikan visserligen till en början om storyn i novellen men sedan uttalar sig krönikören om dagsaktuella företeelser som företagskultur och konsulter. Efter det kommer en svårbegriplig bredsida mot olika representanter för det Persson kallar: "Socialismläsarna". Hit räknas Marx, Hitler, Stalin, Mussolini, Mao och Pol Pot. Jag måste erkänna att jag inte förstår mycket men så kommer en mening av sällan skådat slag:

Är det inte konstigt att de största illdåd utförs med välmenande syfte? Uppmaningen "Håll den ariska rasen ren från främmande inblandning!" är exempel på en sådan god avsikt.

Jag förstår att krönikören tar avstånd från Nazismen (åtminstone tror jag det). Men hur kan rashygien beskrivas som en god avsikt? En avsikt, var det. Och säkert tyckte den som stod för den, att den var god men här ges ju intrycket att Bo Persson håller med om att det var en god avsikt. Att det var en bra grundidé men sedan gick något snett. Jag baxnar. Saken är ju tvärtom den att hela avsikten med rashygien var och är ond. Anledningen till att jag måste reagera är dessutom att jag som präst i Svenska kyrkan dras in i slutet av krönikan. Svenska statskyrkan beskrivs som en religion med mänskligt ansikte och som präster har vi stått "hindrande i vägen för den religiösa fanatismen". Tack för komplimangen men med dessa åsikter och märkligheter vill jag inte bli beblandad. Bo Persson kan jag gärna prata med om tillfälle ges. Tidningen Östran läser jag gärna men just denna krönika var verkligen ett bottennapp.

Basic Security in Field II

At the moment my wife and I are busy taking part in an online United Nations Course called "Basic Security in Field II". It is an interactive course which takes approximately five hours to complete. We work on different computers and we do not communicate more than necessary. Right now I have spent three hours and have completed four modules. There are another three to go. Most probably I will continue tomorrow. The instruction given in the beginning is precisely this: Don’t complete the entire course the same day.

Many different areas covered. Some of them we will not need i. e. how to travel in a convoy or how to act in an area with land mines. But other parts deal with cultural differences and how those might be strengths as long as you are aware of your own culture and also accept the specific culture you find yourself in.

Having spent most of Friday and Saturday packing and sorting things in our house this course means a welcome change of perspective. I am becoming increasingly aware of the fact that we are moving to South Africa in less than two months’ time.

But right now we are about to have supper. The wife just completed module three and scored 100%. Congratulations!

Tveksam journalistik?

Min avsikt med detta blogginlägg är inte att skjuta budbäraren. Men jag vill problematisera en tidningsartikel och framför allt huruvida journalisten varit påläst.

I dagens Östran finns en artikel om gravstenar. En gravrättsinnehavare är intervjuad om detta att kyrkogårdsförvaltningen lägger ner gravstenar. Problemet är att vissa gravstenar inte är säkra. Det ska finnas metallstift i stående gravstenar, som förhindrar att de välter. Nu säger rubriken i dagens tidning:

”Kyrkogårdarna borde betala jobbet”

Jag förstår att den gravrättsinnehavare som intervjuats har sagt detta. Jag förstår att det inte är något brott mot de pressetiska reglerna.

Men den som uttalar sig är ju uppenbarligen ingen makthavare utan en helt ordinär gravrättsinnehavare, som fått saken om bakfoten. Det förhåller sig ju precis så, som kyrkogårdschefen Tommy Eriksson säger i sitt svar:

Gravvårdarna är gravrättsinnehavarnas egendom och vi får inte gå in på dem utan tillstånd.

Kyrkogårdsförvaltningen får helt enkelt inte vidta andra åtgärder än att lägga ner stenen. Att kräva att kyrkogårdsförvaltningen (d v s vi alla, eftersom alla betalar begravningsavgift) ska bekosta jobbet att säkra gravstenen, är detsamma som att kräva att vägverket ska bekosta reparation av bilar, som inte går igenom besiktningen. Detta borde journalisten enkelt kunna tagit reda på.

Det hade nämligen gått att göra en helt annan vinkling på artikeln och lyft fram den andra huvudfrågan som gravrättsinnehavaren ställde. Frågan om varför det inte gått ut information till alla gravrättsinnehavare. Det kan man förstå. Visserligen informerar kyrkogårdsförvaltningen de gravrättsinnehavare som direkt berörs av att just deras sten läggs ner. Men man kan förstå att de andra blir oroliga, när de ser att gravstenar ligger ner i närheten. På just den frågan säger också Tommy Eriksson att de ska bli bättre på att informera. Just nu kan man i alla fall läsa på kyrkogårdsförvaltningens hemsida om skälet till att gravstenar läggs ner. Sedan undrar jag om det inte finns information på kyrkogårdarna. Jag tror det men kan ha fel.

Det jag ser som tveksamt i det journalistiska är att en enskild, dåligt påläst gravrättsinnehavare, ska behöva känna sig dum, när det framgår att hon var ute i ogjort väder. Var det nödvändigt?

50 000

Så har jag då nått 50 000 strecket. I en kommentar till min senaste bloggpost undrar Gerthie om jag inte ska dela ut något pris. Svar ja!

Priset kommer självklart att gå till just Gerthie. Och här kommer motiveringen:

Gerthie är en god vän och bloggarkollega som sprider mycket uppmuntran och glädje kring sig. Hon är en av flera ivriga kommentatorer på min blogg och hon har alltid något tänkvärt att komma med.

Priset består i att hon, om hon vill, får gästblogga på Moruti. Det blir den första gästbloggen i historien. (Jag hoppas, hoppas att hon svarar ja!)

49 965

Just nu har det varit 49 965 besökare på denna blogg. Sedan starten 5 april 2007. Sammanlagt har det såhär långt blivit 829 bloggposter (blogginlägg). Jag undrar när 50 000 besökare passeras? Kanske ikväll? Men det blir nog ingen vaka. Nu ska hunden ha mat och snart även hustrun och jag!

Ljusfest i och kring Birgittakyrkan

Plötsligt lyser parken vid Birgittakyrkan! Någonstans hörs musik! Överallt sprider lyktor sitt ljus och vid grillen doftar det av korv. I Ulfåsasalen visar syföreningen sina alster och den som vill kan dricka en kopp kaffe eller te. Från kyrkan strömmar musik. Den här kvällen vill vi sprida ljus i vårt närområde - Berga. Den som vill avslutar kvällen inne kyrkan där vi firar en Ljusmässa vi sjunger sånger från Taizé. Välkommen!

Detta kan man läsa på Birgittakyrkans FB-sida. Den som inte är vän med denna sida kan enkelt bli det.

För något år sedan skedde en förödande brand i Berga Centrum, nära Birgittakyrkan. Det påverkade hela bostadsområdet och på många håll har det arbetats för förbättringar. S:ta Birgitta församling har varit med på olika sätt. T ex genom deltagande i Berga-kommissionen. En del av detta har jag bloggat om. Ett exempel var skrivartävlingen: Tänd hoppets ljus. Församlingen var också med vid Berga marknad. Då var vi synliga mitt i centrum och det kändes bra. Men självklart gör församlingen massor bara genom att finnas. Eller som när två anställda går upp med lite termosar och bjuder på te eller kaffe helt spontant.

Kalmar kommun jobbar också för Berga. Om detta kan man läsa på Johan Perssons (kommunstyrelsens ordförande) blogg. Där får man reda på att det ska byggas ett äldreboende i Berga Centrum och det är nog bra.

Ljusfesten är ett led i arbetet att vara med och lyfta Berga, Funkabo och Djurängen. Välkommen!

Roligt att gästblogga

Nu gästbloggar jag för andra gången i mitt liv. Hos Daniel! Kul!

SvD Brännpunkt, religionsfrihet och döden

Äldsta dottern och jag reagerade som jag skrivit i en tidigare bloggpost på en debattartikel, som var publicerad på Brännpunkt i fredags. Vi skrev ett svar och idag la SvD upp den. På första sidan! Vår replik går att läsa här.

Utgångspunkten för Sara Pellvings debattartikel var att farfars anhöriga måste få slippa för mycket tal om Gud vid en kyrklig begravning. Den utgick alltså från att farfar (och många andra – 81% av alla begravningar) inte vill att begravningsgudstjänsten (om den nu ändå sker i en kyrka och leds av en präst) ska handla om Gud.

Min far, dotterns farfar, begravdes för drygt en månad sedan. Det var en begravningsgudstjänst i en kyrka. Prästen (inte jag) talade om far och om Gud. Allt annat hade varit ytterst märkligt. Far var under en stor del av sitt liv präst. Kristen betyldigt längre. Men innan han blev präst var han också journalist. Husorganet var Svenska Dagbladet. Därför känns det nästan lite högtidligt att vårt inlägg publicerades på Alla Själars dag i just Svenska Dagbladets nätupplaga.

Ändå handlar det inte om far i första hand utan om varje människas rätt att få bli respekterad för sin tro. Det gäller muslimen, juden, hindun, ateisten och alla andra. Men det gäller även den som är kristen. Om 81 % valt att ha begravningsgudstjänst i Svenska kyrkan kunde det kanske bero på att de ville ha det just så! Det var detta vi reagerade på. (Samt en del annat, som går att läsa i vår replik!)

Allhelgonahelgen och den fria viljan

Svenska dagbladet publicerade en debattartikel igår. Rubriken var:

Låt inte den avlidne få en biroll

Den borgerliga begravningsofficianten Sara Pellving har synpunkter på kyrkliga begravningar. Äldsta dottern och jag har precis skrivit en replik och mejlat till Svenska dagbladet. Det ska bli spännande att se om den kommer med. Vi tycker att den är bra!

Om Svenska Dagbladet missar denna chans kommer inlägget att publiceras på denna blogg inom kort. Om den publiceras på nätet länkar jag.