En stund på jorden

Vi gick och såg Byteaterns 'En stund på jorden'. En föreställning om syskonen Kullzén, som var profiler i Kalmar med sina butiker, där Kristina köpt crepe-papper, bokmärken och frimärken. Mycket fascinerande! Första akten, där Lars Sonnesjö föreställde brodern, Henning, var lysande. Ängeln kommer på besök, för att hämta honom till livet efter detta. Svarade med kluriga svar på frågor om Gud mm. Ännu bättre blev del 2, när Lars Sonnesjö fortfarande spelar huvudrollen men nu som Signe Kullzen. Genom en docka. Tydligt står han och håller i dockan och pratar utan att göra minsta försök att dölja sin närvaro. Ändå är han inte där. Det är dockan som lever. Först när han lägger ner dockan, tar på sig glasögonen och blir Henning igen, ser man honom. - Va! Var kom han ifrån! Lysande!

Bach's mässa i H-moll

Nu har vi genomfört den. H-moll mässan. Det gick ganska bra. perfekt var det inte. Nästan tre timmar (inkl paus) men effektiv tid mellan 2 och 2½ timme. (Det var ju även lite confrencier etc.). Mitt solo gick bara delvis bra. Kom bort mig i mitten. Det känns ju lite snöpligt men jag kom i alla fall i mål på rätt ton och i rätt tempo. Osanna-satsen var ryckig. Men det är et svårt verk och vi är en amatör-kör. Jag tror vi ska vara nöjda.
Det var i alla fall häftigt att mitt solo bestod av en textrad ur den Niceanska trosbekännselsen, som handlar om budskapet på domssöndagen, d v s denna söndag. Det kändes märkligt! Trots att jag hde ledig söndag fick jag alltså 'predika' söndagens text i Birgittakyrkan.
Nu är det kväll. Nästan ett års övande och repeterande ligger bakom oss. Det känns en smula tomt. Men så är det ju!

Världsaidsdagen

Det börjar närma sig 1 december. Det är min mors födelsedag. Hon skulle fyllt 86 år, om hon levt. Själv tänkte jan inte så mycket på att det var världsaidsdagen, förrän vi flyttade till Sydafrika. Två av åren organiserade vi gudstjänster med ljuständing. Det var starka upplevelser. Visst, engångshändelser men ändå viktiga. I Kalmar har jag varit med på ytterligare två ljusgudstjänster och om någon vecka är det dags för den tredje. Vi är många organisationer som samarbetar: Svenska kyrkan, RFSL, Röda korset, Rädda barnen och ADB (Anti Diskriminerings Byrån). Vi ska finnas på 3-4 ställen i Kalmar under eftermiddagen. Samla in pengar, dela ut kondomer och information samt visa att flera organisationer kan samarbeta. HIV finns i Sverige. I Kalmar län är mellan 30 och 40 personer HIV-positiva. I Sydafrika räknas de i miljoner. Egentligen spelar det inte så stor roll. I det enskilda fallet är det lika svårt. Skamstämpeln är lika svår. Om det blir möjligt att berätta: Jag är HIV-positiv, kan man lättare acceptera sin situation, ta medicin och överleva.
För Afrika söder om Sahara är det frågan om hela nationers överlevnad. Hos oss handlar det om enskilda människoliv. Det känns lika viktigt att fokusera kring båda.
I fjol samlade vi in pengar till Thusanang, ett projekt i Zimbabwe. I år samlar vi in till Noaks Ark i Växjö.
För mig är det inget problem att andra arbetar mot cancer, hjärt och kärlsjukdomar etc. Det känns viktigt. Efter vår tid i Södra Afrika känns det som min uppgift att fokusera på kampen mot AIDS, inte minst p g a det stigma, som finns förknippat med sjukdomen.

Födelsedag på facebook

Ja, det är ju lite intressant. Detta med kommunikation på nätet. Varför är jag med i facebook, kan man ju undra. Gör jag själv. Men många är det, alltså är det en slags 'plats' där många vistas. T ex en massa ungdomar i kyrkan.
Nu har jag i alla fall fått x antal födelsedagsgrattis på facebook. Hur gör man då? Ska man svara och tacka? Jo, det ska man, säger sonen. Så det har gjort!

Tågförsening

Åkte från Örebro igår. Till Flen. Det tar kanske 1 ½ timme. I vanliga fall! Men nu var tåget mellan Örebro och Hallsberg försenat. Så det tåg jag skulle med från Hallsberg hann gå. Därför satte SJ in en buss. Det dröjde innan den kom. Chauffören hittade inte så bra. När vi kom till Flen efter ca: 3 timmar, frågade han om någon hittade till stationen. Svar nej! Då fick han kliva av och hämta en karta vid infarten.
Varför berättar jag detta? Jo, världen gick inte under för det. Jag missade lite trevlig tid med min vän Sven. Men vi skulle ändå ha kvällen ihop. De som skulle till Skavsta fick åka taxi, eftersom deras flygbuss från Flen hade hunnit gå.
KAn det vara så att SJ gör allt de kan för att korta ner restiden och så blir hela systemet extremt känsligt och drar med sig ökade kostnader och större förseningar?
Vore det inte bättre med lite lugnare tempo och därmed lite marginal för det oförutsedda?
Jag kom i alla fall fram. Vi åkte till Katrineholm, som jag passerat på vägen till Flen, där jag pratade lite om försoning och sedan tillbaka till Flen.
Nu är jag hemma i Kalmar och hit gick alla tåg (Flen-Norrköping, Norrköping-Alvesta, Alvesta-Kalmar) som klockan. I Alvesta klev jag av X 2000 och gick 2 meter över perrongen direkt in i Öresundståget. Så smidigt!
Det är ändå något visst med tåg!

Tobias har rätt

När jag satte mig ner vid datorn nyss, tänkte jag: Jag måste rätta till det där med 10 000. För det var uppenbarligen fler än så. Så kommenterar Tobias det hela, innan jag hinner. Men det är OK. Med andra ord har nog Kalmar FF slagit det gamla rekordet. Och det är ju bra, för att vinna SM-guld är ju mer positivt än att protestera mot en sammanslagning.
Kul faktiskt, jag kommer precis från en träff för daglediga i Pingstkyrkan. De hade nog inte läst min blogg, men de tog upp detta med frågan hur man kan beräkna en folkmassa. kanske kan man forska i det. Oftast är det ju polisen som uppskattar. Har de en skala på hur trång folk står: 1) Spridda skaror 2) Glest 3) Trångt 4) Knökafullt 5) Sardinburk. Så mutiplicerar man ett visst nyckeltal med kvadratmeternatalet på platsen och får fram en siffra. Vem vet?
Det var annars kul att vara i Pingstkyrkan. Vi hann sjunga och prata på 5-6 olika språk och efteråt kom två personer med Afrika-anknytning fram och tackade, för att jag använt vissa ord på språk de känner igen. Underbart.
Nu ska jag iväg till S:t Johannes och ha en träff med sommarkonfirmanderna. Därefter planering inför Världsaidsdagen den 1 december. Då har vi utöver manifetationer på bl a Giraffen och Baronen (tror jag) en gudstjänst med ljuständning i Domkyrkan kl 19.00. Ungdomar från gymnasiets musiktillägg ska sjunga och någon från Noaks Ark i Växjö tala. Även detta en anknytning till Södra Afrika men naturligtvis även till alla som lever med HIV och AIDS i Sverige.

SM-guld

Vad kan man säga. Kalmar vann välförtjänst allsvenskan. Jag var inte i Halmstad, jag såg inte ens matchen. Däremot kunde jag följa med via de SMS en av de andra basarna fick under körövningen.
Däremot åkte Samuel och jag ner till Stortorget när hjältarna för andra kvällen i följd hyllades av ett knökafullt torg. Det är ganska mäktigt, även för en som inte ser sig som något större fotfolls-fan.
Nanne Bergvall fick en egen gata uppkallad efter sig. Fast man kunde inte höra om gatan finns eller om det är en gata som kommer att anläggas. Roligt var det också att se både Kent och Hampus Boman, på scenen. De bodde ju i Aneby samtidigt med oss. Nu är pappa andretränare i Kalmar FF och sonen på väg in i a-laget.
Rekordet på Stortorget är i alla fall från 1905. Då samlades kyrkfolk, för att protestera mot att Kalmar och Växjö stift skulle slås ihop. Enligt uppgift var det då 13 000 människor. I en stad, där det bodde 17 000. Ikväll kanske det var 10 000 i en stad med 35 000 inevånare, i en kommun med 70 000. Säkert är att kyrkan inte förmår dra sådana massor idag. Och det som hände 1905 var ju en portest. Ikväll var det ingen som protesterade. Kalmar FF är bäst!

Försoning och äktenskap

Riksdagen kommer att fatta beslut om ny äktenskapsbalk. Det står helt klart. Det verkar för en utomstående som om de flesta är i princip överens om att samhället ska likställa olika former av samlevnad. Oavsett genus. Däremot sker det en diskutsiv kamp om begreppet 'äktenskap'. Man skulle kunna kalla detta en 'nodal punkt' med ett begrepp från diskursanalysen. Genom att ge vissa begrepp en viss mening, begränsar man sitt sätt att se på tillvaron. I detta fall menar kanske KD att faktiskt utesluta samkönade relationer från begreppet / företeelsen 'äktenskap'. KD menar sig inte lägga någon värdering i detta men det är klart att många upplever detta som en form av maktrelation.

De flesta av Svenska kyrkans biskopar delar KD's syn på vilken mening man ska fylla begreppet 'äktenskap' med. Om samhället beslutar att bara ha en form av äktenskap, kan Svenska kyrkan få problem. Om samhället kallar en samlevnadsform 'äktenskap' och vi ska ha kvar vigselrätten, måste inte vi också dela samhällets beskrivning av ett 'äktenskap'?

Ärkebiskop Anders Wejryd menar på Svenska kyrkans hemsida att vi ska behålla vigselrätten. Jag håller bara delvis med honom. Jag ska utveckla det. Men först ska jag kritisera det sätt på vilket ärkebiskopen argumenterar. Han skriver:

Men vi är också, och egentligen av samma skäl, angelägna att behålla vigselrätten. Vi vet att det för många människor känns naturligt att vända sig till kyrkan när de skall avlägga sina vigsellöften.
Att välja ”kyrklig vigsel” är att göra sig delaktig i en månghundraårig tradition som har inneburit och fortfarande innebär, att vad kyrkor och religiösa samfund gör vid en vigselceremoni erkänns som juridiskt bindande och giltigt i vårt samhälle.
Som kyrka känner vi oss hedrade av det förtroende människor därmed visar oss.

Känn på den sista meningen: 'Som kyrka känner vi hos hedrade av det förtroende människor därmed visar oss.'

Men de som vigs i Svenska kyrkans ordning är medlemmar i Svenska kyrkan. Åtminstone måste en av dem vara det. De visar möjligen prästen förtroende. Men inte kyrkan. Såvida man inte kan säga att man visar sig själv förtroende. Men det blir ju språkligt motsägelsefullt. Även innehållsmässigt. Enligt katolsk sakramentssyn är det makarna som är förvaltare av sakramentet 'äktenskap' - inte prästen. Nej, detta var inget höjdarinlägg av ärkebiskopen. Det andas gammal överhetskyrka, där kyrkan är en institution och människorna konsumenter.

I Sydafrika däremot får prästerna själva ansöka om vigselrätt. Vissa präster har det. Andra inte. Den som inte vill slipper alltså!

Jag tycker detta skulle vara det allra bästa. I församlingar där ingen präst ansöker om vigselrätt kanske någon annan kan göra det. T ex kyrkorådets ordförande eller kyrkokamrern.

Rent praktiskt klarar man av den juridiska delen före gudstjänsten börjar. Då skriver kontrahenterna under pappren och sedan sjunger man en psalm och börjar själva gudstjänsten.

Vill man så går det!

Varför krångla till det? Är det inte bättre att alla gör likadant. De som inte kan skriva under på samkönade äktenskap får sparken. Enkelt! Nej, svaret stavas försoning. Det vet man i Sydafrika. Det kommer alltid att finnas frågor där vi tycker olika. Utmaningen är att leva med olikheterna, så gott det går. Jag tror vi skulle kunna klara av det.

Så kan företrädare för andra samfund, religioner eller helt profana sällskap också ansöka om vigselrätt och tillsammans uttrycker vi ett mångkulturellt samhälle, som ändå håller ihop.

Den som inte helt stämmer in i samhällets syn på vad ett äktenskap är slipper ha vigselrätt men kan ändå inom ramen för sitt samfund eller religion utföra någon form av välsignelse över ett borgerligt ingånget äktenskap. I den mån man känner sig bekväm med formen. Klarar vi av att ha den variationen? Jag menar det. För på något sätt kommer ändå de olika åsikterna finnas kvar. Bättre då att leva med dem öppet.

Nytt parti i Sydafrika

Kanske vore det på sin plats att skriva något om utvecklingen i ANC. efter mötet i helgen. Jag gör det enkelt för mig och hänvisar till Hans Engdahl's blogg:

http://hansengdahl.blogspot.com/

Stängsel eller staket

Det kanske är dags att skriva något annat än bara om Sydafrika. Väl hemma i Sverige är det andra frågeställningar, som tar vid.
Vi bor i ett mycket trevligt hus, som mina svärföräldrar byggde 1965. Då sattes även staketet upp. Det har alltså hållit i över 40 år. Naturligtvis beroende på svärfars idoga underhållsarbete. (Nu vet jag inte om själva arbetet varit underhållande, men det har i alla fall gjort att staketet fortfarande håller). Nåja, kanske är det nu dags att byta ut det. Mot ett nytt trästaket? Inte helt billigt! Och framför allt mycket jobb. Järnstaket? Det har vi inte ens fått prisuppgifter på. Det finns företag som tillverkar smidesstaket, men på nätet finns inga priser. Då är det nog dyrt, tänker jag.
Men Gunnebostängsel, eller så kallat 'villanät' kanske vore något. Frågorna hopar sig dock: Kan man återanvända befintliga stolpar? Är det för långt mellan stoplarna? Kommer det gå att spänna villnätet tilräckligt mycket? Osv.
Nu har saken med Sydafrika att göra. Vi har ju med oss en hund -Ludde! För hans skulle bör vi ha ett staket. Och det måste vara en viss höjd. Annars kunde vi ju ha planterat en häck eller helt enkelt varit utan. I Sydafrika är det väldigt få, som är utan staket. Är det det, då har de i stället en mur, kanske med elstängsel. Här kan vi fortfarande vara tacksamma över att inte behöva det. Något att tänka på!
Nåväl - det blir att välja mellan ett stängsel, som är 'spännande' eller ett trästaket, som är 'underhållande'. Vi får se vad det blir!

7000 eller 6000

Man ska nog vara noga med sina källor. Enligt TT, som återges i DN, var det 7000 på mötet i Sandton. http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?a=846819 Men enligt Mail & Guardian http://www.mg.co.za/ och BBC http://news.bbc.co.uk/2/hi/africa/7703607.stm var det bara 6000. Har TT behov av att skönmåla? Eller har de i sin tur olika källor?
Tänkte bara att rätt ska vara rätt.

Shikota samlar 7000

När jag var i Sydafrika skrev jag ju om splittringen inom ANC. Nu har utbrytarna, Lekota och Shilowa, eller Shikota, som de kallas av Mail & Guardian, haft sin 'national convention' i Sandton, utanför Johannesburg. Det kom fler än man vågat hoppas. TT anger 7000 och att många fick sitta i en angränsande lokal. Jag menar att detta bådar gott. Bl a var oppositionsledare Helen Zille där. Hon är ledare för DA och borgmästare i Kapstaden. Är det positivt för det nya partiet? jag vet inte. Kanske kan det användas mot dem. DA är ju för många vita det enda tänkbara alternativet. Men när ANC har över 2/3 majoritet är det nog bra att oppositionen talar med varandra.
En av de stora frågorna gäller hur presidenten ska väljas. Idag utser riksdagens majoritet presidenten. D v s ANC kan bestämma själva. Men det nya partiet vill ha direktval. Det skulle nog innebära att Zuma inte blir president. Men frågan är hur snabbt en sådan grundlagsändring kan komma.
Idag, söndag, ska det nya namnet beslutas. Det har pratats om South African National Congress, men ANC tycker att det låter för likt ANC. (African National Congress).
Vi får se vad som händer!